- Project Runeberg -  Erik-Jansismen i Helsingland : Historisk och dogmatisk framställning jemte wederläggning af läran /
19

(1845) [MARC] Author: Per Niklas Lundqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

förringar du FrålsarenZ tro detta wisst och fast, så har
du det; ty all ting äro honom möjelig soul tror.”
Många, förbryllade af halts sluttonst, satte lit dertill, thelst
det hos hwarje om sin själs salighet bekymrad, menniska
ligger en innerlig åstundan att så mättc wara, och hon
är benägen att tro det hon helst önskar), trodde att så
tvar och kände sig snart syndfria 99). Denna
troswisshet underlättades mycket, sedan E. I:s. började taga de
nviflande i hand och dernnder tilltala dem. Till denna
punkt, att de trogna äro syndfria, att de icke känna till
fdnden, icke besmäras af någon frestelse eller inre
mottaglighet derför, utan i stället hafwa en jentn förnöjelse,

991) Följande berättelse af en Församlings Lärare upplyser den
märkwärdiga inre ställningen hos Erik-Cansarne: ”En Forssa
flicka, som warit härdt bunden af E. J:sons ande,
deiswande oförskräckt inför hwar man hans lära om synd- och
frestelsefrihet, har nyligen, emot all förmodan, blifwit
tillrättaförd. Wid ett besök hos mig i sällskap med en sdsikk här i
socknen, beskref hon, på mina frågor, sitt förra tillständ
fälunda: ”Jag endast bad ont ljus i Ordet ol) att Gud
sklllle låta mig wara som jag war —aldrig om
sondernas förlåtelse-. Jag kände ingen synd, ingen
strid, bara frid femte frimodighet och ständig „sörnöjelse:
icke heller några frestelser, icke heller kårlek.” Genom
de samtal, disputeringar och tvederläggningsförfök, som de
rättroende med henne hållit, hade hon endast blifwit
högmodigare, aldrig det minsta rubbad isina åsigter — ”i min
djeflatro," som hon yttrade sig. Märkligt, att hon nu
nyttjade detta skarpa nttryck om en tro, på hwilken honnägra
dagar förut welat både lefwa och dö. Hon prisade nn
innerligen Gud, som af blott nåd frälst henne och icke låtit henne
dö i hennes willfarelse och synder. Wid en aftonbön för fig
sielf hade hon plötsligen blifwit uppldst om sin wiki-1. —
Orn detta faller i händerna på E. J:sons trosförwandter,
ber Författaren dem redligt öfwerlväga denna händelse.’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:01:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lperikjans/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free