- Project Runeberg -  Erik-Jansismen i Helsingland : Historisk och dogmatisk framställning jemte wederläggning af läran /
88

(1845) [MARC] Author: Per Niklas Lundqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

då ?" Derpå började hon upprepa hwad han sagt,
hwarunder det kom henne i tankarna: ”det är ju sant
alltsammans och jag sätter mig deremot!" Deraf blef ånger
och tårar, och mannen fick för några dagar rätt.
Sedan kom hon åter derifrån. Men någon längre tid
derefter blef hon ofärdig och war till Kingftad i Söderala,
för att blifwa botad. Der träffade hon O. O:s.,
hwilken förstod att lägga sina ord så, att de blefwo
öfwer. bewisande och klara, och hon antog werkligen hans lära
säsom rätt och fick ett kraftigt nit om, thurn hon skulle
få rätta alla de andra och särdeles mig, emedan jag
någon gäng brukade föreläsa Guds ord och gifwa några
förmaningar i anledning deraf åt andra. Hon hade
ämnat skrifwa, men jag kom dit kort derpå, få att hon
muntligt fick framlägga sina farhågor, att jag tillika med
andra warit för brä med ”händers påläggande" civill
säga, att anse sig wara i nåd hos Gud).’ Iag talade
då icke mycket med henne, utan lät henne hafwa saken
såsom hon hade den; men morgonen derpå frarnställde
jag mina tankar, och hon tycktes då bifalla dem i allt.
Sedan träffade jag henne icke förr än några dagar
efter det E. J:son och O. O:son rest till Alfta, då domen
öfwer Luthers med fleres. skrifter roar öppet uttalad. Då
kom jag till henne i akt och mening att allwarligen
warna henne för det reformationsnit, som war å bane, och
som jag hörde att äfwen hon gillade. Men- jag blef
kort beswarad, ungefär sälunda: ’”Albert, Albert! stå icke
emot sanningen! Ett stort ljus är till oss kommet, och
salig hwar och en som anammar det; men olycklig den,
som står det emot!” Detta werkade på mig, ty jag
tville icke stå Guds wilja emot. Sedan berättade hon,
huru hon hört omtalas E.4J:sons fördömande af Luther
och alla tvära andelige lärare och blifwit missnöjd med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:01:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lperikjans/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free