- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
141

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

paPj enligt forordningen, en vaja (rehnko)j hvilket
för ett någorlunda behållet hus är en ganska
dräglig utgift: bland 5o å too saknas icke en så mycket.
Också är väl en vaja icke mer än $ i värde mot en ko,
ja, i Afjeplog kanske endast j. Men med den Svenska
likstolen är det helt annorlunda. En fattig
nybyggare har 4 ä 6 kor, af hvilka han, med sina loå 12
barn, har sitt hufvudsakligasle uppehälle. Ku dör han;
då är det icke nog med den olyckan, att husets
pelare är undanryckt, och att familjen förlorat den,
som skulle försörja henne, man måste ännu dertill
förminska de medel, som förut funnos till hennes
försörjande; man måste taga en ko, i, ja kanske af
husets redbaraste egendom, och gifva den ål preslen, för
del ban kastar, trenne skoflar mull på likkistan! Man
måste förundra sig, huru ett så tydligt monument
från själamessornas mörka lidhvarf kunnat bibehålla
sig ända till våra dagar. Det öfriga sportel väsendet
lan hafva sina försvarliga sidor, fastän rnan väl
kunde fråga, hvarföre tjensteman lönas, om de ändå
skola hafva särkildt betaldt för livar tjenst, degöra;
men likstolen synes nästan lika upprörande för både
förnuft och hjerta. En liten anekdot må sluta
denna utflykt. Det var i ett af de större pastoraten
i Vesterbotten en snål prest, som ingen
barmbertig-het bade, Där det var fråga om rättighet. Till
ho–nom kom cn gång, enligt berättelsen, en fattig enka,
hvars man nyligen dött. Hon beklagade sitt tillstånd,
att hon hade mänga barn, var mycket fattig och
hade endast 4 kor, bad derföre prosten, att han
ville låta henne lösa sin ko med penningar samt
lindra något; men prosten förblef obeveklig. Eokun

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free