- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
186

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att cle ungB af fattigare härkomst, som således
skulle vara nödsakade att tjena, icke villja taga tjenst
hos Lapparne, utan begifva sig ner på landet och
blifva vallhjon. De få i denna egenslap en för dem
ganska betydlig lön, som Lappen alldeles icke kan
prestera. Det betalas visst for b varje creatur och bestiger
sig derigenom ganska högt vid större byar och gårdar.
Man slipper här gå i vall. om nätterna, hvilket hos
Lapparne måste ske. Man får tillräcklig föda och
har andtligen hela vintern fri, då man äfven kan
göra sig förtjenst genom att sömma Lappskor och så
vidare, eller ock mot dryg betalning låta en Lapp
öfvertala sig att för någon liten tid biträda honom
med hans rehnhjnrd. Dessa slags menniskor äro
ofta de högfärdigaste och odrägligaste varelser. Man
måste krusa för dem, ödmjukt tigga om deras tjenst
och ändå drygt betala. Sedan de nu på detta sätt
lefvat sitt ungdomslif igenom samt blifva gamla och
skröpliga, då får man ofta mottaga jouvelerna till
tunga för fattigvården. Då äro icke de nedre
för-sarolingarne mer måna om dem, utan skjutsa dem
Upp till Lappmarken; der må man göra utaf dem,
hvnd man vill. Men under dessa menniskors
väl-magtsdagar får man alltid af dem höra: ”så och så

mycket får jag nere på landet, ni skall nog slippa
mig, var säker; på landet vill den och den hafva
mig samt har bjudit mig så och så mycket.” Om alla
Lappscboior bundrade gånger upphäfvas, så
afhjel-pes icke detta onda ändå; men det torde förljena
vedei hörandes uppmärksamhet i högre grad, än det
hittills synes hafva ådragit sig, och mången kan här
hafva ett narmate falt for sin veiksamhel och sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free