- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
294

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vidsjaur fick jag icke tillfälle att skrifva den; men
härifrån skulle redan den påfrdjande natten ett bud
gå till Arvidsjaur, så att det då blef tillfälle att
skicka den, och den fick afgå med den post, som
den påföljande dagen skulle gå ner till Skellefteå.
Så snart jag hade min prælection färdig och
förseglat brefvet, lassade jag mitt, först framskjutsade, lass
(2 tunnor råg och 2 tunnor korn) åter i skrindan
och körde till Gullön, dit jag ankom i god tid ännu
samma afton. Inom ett dygn hade jag således
fullgjort trenne åligganden, som icke rätt ofta äro
förenade: en Lapp-prests, en Philosophiæ Magisters och
en for-bondes! Jag längtade till Arjeplog till första
Maj, väl vetandes, att vår goda Fjellström då höll
en glad dag. Men det var ora aftonen den 3o
A-pril, jag val* i Gullöu, så att det icke var just rätt
mycken- tid alt försofva. Och, när man har så tungt
lass, äro 5 mil dryga (.ora afståndet mellan Gullön
och Arjeplog äi). Imellerlid behöfde både hästen
och jag hvila, och jag till brag te natten i Gullön.
Men tidigt om morgonen, omkring kl. 2 0 3, stod
jag upp och drog åstad. Jag fick också sällskap med
mig, nämligen Katecheten OI Jonsson (som eljest kallar
gig Nyström). Han var, såsom de andra Lapparne,
stadd på färden upp åt landet. Han rännde; men
jag hade inga skarskidor med mig denna gången,
utan måste gå. Utaf den hårda och skarpa snö’n blef
jag likväl så lam, inan jag kom fram till Arjeplog,
Bit jag roed möda var i stånd att gå. Senorna voro
så ömma, som bade de varit afslitna. Så trött väl
också Slompen kunde vara, hade jag likväl icke annat
rid på den sista fjerdingsvägeo, än att sitta på. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free