Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undan för hans fotter. Åt sidorna fick man honom
deremot icke gerna alt försöka, ty iskanten var för
hög, och, om han ock nådde opp med fiamfölterna,
så satt deremot bakdelen objelpligt fast i gyttjan.
Nu var min mening med stadan, att hästen skulle
Lomma upp på den och derigenom räddas ur
gyttjan, hvarefter jag hoppades, det nog skulle blifva
Tåd alt få upp honom. Sladarne äro har långa och
flata med bräd-botten, utan några kanter, ty
färd-skrindan är lös, och man fäster den vid slädan med
vidjor, när man vill begagna den. Denna utväg
lyckades likväl icke strax. Hästen kora väl upp på
slädan, men hejdade sig icke der, utan for med
samma fart öfver på andra sidan åter ner i gyttjan. Då
lät jag hugga en stång och lägga tvärs öfver vaken
Vid ändan af slädan. Hästen var nu utfrusen och
utmattad, så att han icke vidare tycktes villja eller
mägta göra ncgra bemödanden. Jag måste slå
honom på det häftigaste, inan han vidare kunde
förmås att försöka. Slutligen koin det dock dertil! och
lyckades denna gången, ty stången, som låg tvärs
öfver vaken, hindrade honom att såsom förra gången
fara öfver sladan, och nu fattade jag honom i
grim-mun, ryckte honom åt sidan, och han kom upp.
Detta var den största fara, som Slompcn varit uti: han
skulle dock undkomma den, för att annu med sin
egare göra resor i Lappmarkens ödsliga skogar och,
hvilket var ännu märkligare, ända till Stockholm en
resa, som uppgick till a3o mil och skedde det
följande året.
Sedan vi på stället kört hästen varm, fortsatte
vi resan med större forsigtig be t. Eu rännde alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
