- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
324

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

visste, om stormen skulle sagta sig eller fortfara,
men väl, att jag borde vara i Afvaviken denna
afton, för att enligt löfte komma till Arvidsjaur på
Bönedagen, tänkte säsom Pompejus, då han skulle
segla med spannmål från Afrika till Rom: “segla
måste vi; lefva måste vi icke“ — och lyssnade derföre
icke till deras råd. I mynningen af Afvaviken,
sade de, skulle jag ofelbart blifva begrafven i
vågorna, emedan bränningarne der voro de svåraste på
hela Storafvan. Äfven ar sjÖD sä öppen, när man
ser vesterat derifrån, att utsigten är likasom ut åt
bafvet: himmelen och vattnet stå i contact med
hvarandra. Likväl, efter jag då nödvändigt skulle
far a, rådde de mig, att åtminstone fara efter södra
sidan af sjön, der jag kunde träffa folk i vägen,
nämligen de nybyggen, jag ofvanföre nämnt: Kahlön,
Bergnäs och Gullön. Jag begaf mig åstad, och en
gammal gubbe, vid namn Lars Læstander, följde mig
utför strömmen vid Kasker, efter jag aldrig farit(
den forr, samt återvände, sedan han rott mig
der-utföre. Att färden skulle få en lycklig utgång, det
syntes honom lika tvifvelaktigt som önskligt. Jag
rodde dock åstad. Det var nu först en liten sjö,
vid namn Machaur, och så en ström, inan jag kom
i Storafvan. Sedan jag farit utföre den sistnämnda
strömmen, eftersinnade jag dock de onda spådomar
jag fått, ocb, för att så mycket som möjligt vara
heredd för den hotande faran, tog jag och
kastade ur båten de stenar, som Sjul Larsson hade lagt
dit till stam-tyngd, samt lade dit i stället en tjock
klabb, som jag fann vid stranden. Om en bölja
vältrade sig in i båten, tänkte jag, ocb fyllde den med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free