- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
412

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan komma öfver detsamma, o. s. v. Ehuruväl jag
nästan misstänkte, att denna gångstigen’ icke ledde
till Lappens hemvist, fortsatte jag dock ännu ett
godt stycke min färd efter högsta kammen af
berget, för att tilläfventyrs kunna blifva varse detta
hemmét, men förgäfves. Ytterst vid ändan af
berget slod jag en slund och såg mig omkring. Då
hörde jag på långt • bfstånd en menniskoröst, som
joikade (sjöng). Men efter en kort stroph tystnade
den. Jag ropade väl; men min röst hördes icke
fram, emedan det var motvind. Eljest höres ljudet
i ödsliga trakter otroligt långt, när intet hindrar
dess framträngande. Oeh den röst, jag hörde, var
visst mer än * mil ifrån mig, hvilket jag ock
genast kunde sluta deraf, att den hördes helt doftocl)
aflägset. Jag vågade imellertid icke begifva mig
ued från berget in i den mörka gränslösa skogen
åt det håll, der jag hörde rösten, si mycket mer,
som jag hade all anledning att tro, det Lappens
hemvist icke var i den trakten. Den joikande var
tilläfventyrs något vallhjon, som gick bär med
reh-narna i vall, eller någon, som gick i skogen och
jagades om jag ock precist kunnat komma till det
stället, der rösten hördes, hade likväl personen
i-mellerlid kunnat vara avancerad till hett andra
trakter. I dess ställe gick jag tillbaka till
gångstigen och följde den åt ner in i skogen. Så kom
jag lilt Unnas’ hemvist, som jag sökte; men der var
ingen menniska. Det är till märkandes, att
fiskare-Lappar äfven hafva flera visten, der de uppehålla
sig, och det är ingalunda säkert för den, som är
obekant, hvarest mau skall söku dem. Jag visste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free