Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade genast efter Michaeli begifva mig till min
rclin-skötarc, för att arrangera om mina
brunn-rehnar. Det var alltför längt afstand att kunna
drifva dem till någon sjöslrand, hvarifvån jag kunde
bafva ro-led till Arjeplog, hvarföre min mening var
att lata castrera dem och slagta dem först Åt
vintern. Om brunn-rehnar eljest icke slagtas vid
Mi-chaelitiden, så blir deras kött fränt Och odugligt
att äta. Brunn st-tid en*’ varar i några veckor, och
efter dess förlopp äro’ brnnn-rehnarne alldeles
ut-magra. Men, om de castreras, inan de hinna
brunn-sta, så bibehålla de hullet, och köttets smak
förändras icke. Brunn-rehnen har eljest mycket tjockare
Bud an den castrerade ox* reimen, hvarföre ocksS
den förres hud betalas härslädes a5 procent högre
än den sednares; men, slagtas rehnen samma vinter,
då han blifvit caslrerad om hösten, så är hudeo lika
god.
Redan om aftonen MichaelsroSss-Söndagen, d.
3o September, begaf jag mig .på vägen med
Benjamin. Vid vissa helger, i synnerhet om
sommaren, begifva sig kyrkofaratne på hemvägen redan
om Söndagsaftoucn. Vi lågo arm natten i
Kaitis-jaur; följande dagen, den t October, kom jag till
Unnas. Der fick jag höra, att rehn-skötaren redan
castrerat brunn-rehnarna. Och’, som jag intet annat
ärende hade dit, så återvände jag hem följande
dagen. Dc Franska herrarne’voro äfven då
återkomna från Barturtc. Man hade föreställt dem, huru
osäker väderleken denna tid af året. är i dessa
fjelf-marker, och att man helt ofÖrmodadt kunde
öfver-rasias af ett hastigt snöfall. I Arjeplog dröjde de
, Lappmarken, 29*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
