- Project Runeberg -  Journal af Petrus Læstadius, för första året af hans tjenstgöring såsom missionarie i Lappmarken /
451

(1836) [MARC] Author: Petrus Læstadius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inan isen bär alt g5 eller köra pl, och då kan man
icke färdas i detla af sjöar och elfvar uppfyllda
landskap. Detta förfall räcker vanligen i flera
veckor. För att nu hinna hem, inan det inträffade,
måste jag genast fara ifrån Sorsele och gick derföre
redan om aftonen den 10 October från Bräska,
lotsad af en, som kände vägen till en Lapp, vid
namn Paulus Larsson, som vid Lais-elfven (en gren
af Umeå-elfveos nordligare gren, Vindeln) hade
upptagit ett nybygge och fö’rde sig rätt bra såsom
nybyggare. Han hade först gått i scholan och
sedan varit i tjenst hos Svenskar, hvarigenom han
blifvit skicklig att vara nybyggare. Både han och
hela hans hus voro ganska skickliga i läsning och
Christendomskunskap. Den it October begaf jag
mig vidare. Väderleken var ganska kal). Det var
redan mörkt om aftonen, när jag kom till
Koro-qveik; dock vågade jag icke blifva der öfver natten,
af fruktan att Navijaur imellertid skulle tillfrysa,
utan fortsatte resan och kom hem, sedan jag med
största svårighet tillryggalagt Navijaur-markan, der
för snön ingen gångstig nu mer syntes.
Följande morgon voro Navijaur samt alla dylika små
och grunda sjöar tillfrusna. På eo tid bortåt var
man nu bär i Arjeplog likasom fången. Hornafvan
Var öppen; men de små sjöarne voro tillfrusna;
dock var isen äfven på dem länge svag. Myrorna
voro äfven ofarbara, emedan snön, som fallit,
hindrade dem att tillfrysa. Imellertid hade vi nu
verklig vinter, och ingen tö inträffade att smälta den
redan fallna snön, utan den tillöktes genom ny
nederbörd och blef qvarliggande till våren. Man
kan tliraf kana, att vi uti egentlig mejniog icke Ladc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:04:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lpjour/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free