Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då reste sig flickan med ögonen brinnande af
hänförelse. Hon ryckte af sig brudslöjan och bredde ut den
öfver grafven, hon ryckte af sig krans och krona och lade
dem bredvid.
»Se nu, hur jag älskar honom», utropade hon. »Jag
skänker honom min krona och slöja. Jag viger mig vid
honom! Aldrig skall jag tillhöra en annan!»
Då reste sig också kaptenskan. Hon stod tyst en
stund; hela hennes kropp skakades, och ansiktet ryckte,
men slutligen kommo tårarna, sorgetårarna.
Men min bleke vän, döden befriaren, ryste, då han
såg dessa tårar; så hade han då ej heller här varit helsad
med glädje, ej ens här hade de af hjärtat gladt sig
öfver honom.
Han drog kapuschongen djupt ned i ansiktet, gled
sakta ned från kyrkogårdsmuren och försvann mellan
fältens sädesskylar.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
