Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En kamp om rätten af Hj. Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fängelse för aftalsbrytning borttogs. Fredlig »vakthållning» vid strejker
betecknades uttryckligen som N tillåten. De gamla sväfvande orden »tvinga» och
»hindra», hvilka varit så utmärkta förföljelsemedel i domares händer,
rensades bort, och öfvervåld och hot, som innebär fara, hänfördes till den
allmänna strafflagen. Undantagsbestämmelserna mot arbetare som sådana blefvo
alltså upphäfda, rätten till kollektivt arbetsaftal med dess konsekvenser var efter
femtio års strider lagligen erkänd; med ett ord, skrifver Sidney Webb,
>5fackföreningarnas legalisering blef fullständigad genom lagligt erkännande af
deras. metoder». , ’
* * .
*
Här stannar vår uppgift.. Det tillkommer oss icke nu att belysa, hurusom
äfven detta lagliga erkännande från det borgerliga samhällets sida af
arbètare-organisationens rörelsefrihet blott är ett steg framåt, visst icke något slutligt
mål ens för vår tid, så sant som arbetarnes emancipation aldrig kan utföras
inom rent borgerlig ram och under borgerliga lagar om hvarje enskilds eller
grupp af enskildas lika rätt till fri täflan. Fackföreningen, själf en cellbildning
till det kommande socialistiska samhället, bär också inom sig dettas anda: till
allas gemensamma bästa slopar den utan tvekan, hvarhälst den är stark nog
därtill, de enskildes »rätt till fri täflan», där denna tar den nu vanligaste formen
att nöja sig med otillräckliga lefnadsvilkor. Den tid är redan inne, då det
arbetande folket borde kunna fordra för sina organisationer mera än
lik-stäldhet med enskilda, fordra den förmånsställning, som deras viktiga sociala
uppgift gör dem berättigade till.
Men detta kan vara en praktisk fråga i Storbritannien där man för 20 år
sedan strök bort de sista spåren af särskild strafflag mot arbetare. I Sverige,
där vi nu lefva midt uppe i de förhållanden vi ha sett vara typiska för 60-talets
England, och början på 70-talets, vore redan mycket vunnet, om vi snart nog
kunde sänka Skuttungeby-episoden med dess Stendahlska och andra minnen nèd
bland skuggorna af ett förhatligt, men öfvervunnet förflutet. Englands
organiserade arbetare sprängde på blott fyra år sin strejkbrytarskyddslag, men då
hade de visserligen redan i afsevärd grad rösträttens vapen i sin hand.
Hur lång tid skall det dröja, innan de svenska fackföreningarna kunna skrifva
sitt år »1875»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:06:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lucifer/1895/0056.html
