Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Något om frågorna för dagen. Af J. A. Davidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM FRÅGORNA
FÖR DAGEN. ° o o 0 o o
A.F OOOOOOOOOOO
J. A. DAVIDSSON. o o o o o o o
mångfalden af de inhemskt politiska frågor, som under
gångna kvartalet upprört sinnena hos alla våra politiskt
isserade, torde rösträttsfrågan dock varit den, som under
senaste tiden mest debatterats.
Som bekant blefvo yrkandena på allmän och lika rösträtt redan
förra året allt högljuddare bland de frisinnade elementerna af vårt folk,
i synnerhet sedan vid föregående års riksdag förslaget till en ny
härordning, bygd på principen af åtta månaders allmän värnepllgt, genomdrifvits
i båda kamrarne, och man började nu allmänt framhålla orättvisan i, att
en stor del, ja, de flesta medborgare, som dock i farans stund äro tvungna
att gå ut och försvara sitt fosterland, skola sakna all bestämmanderätt
öfver detta sitt fosterlands politiska intressen, på grund af att de ej
komma upp till det fastslagna 800 kronors-strecket, som ensamt i vårt
land afgör en persons politiska kompetens. Man påvisade, huru
orättvist det är, att af Sveriges myndiga, manliga befolkning, som vid senaste
allmänna val till andra kammaren uppgick till ett antal af 1,294,000 personer,
endast 309,889 äro berättigade att deltaga i riksdagsvalen. Det vill säga,
att af ett hundra myndiga män, äro icke fullt tjugofyra, sålunda icke ens
en fjärdedel, politiskt röstberättigade. Och af kvinnorna äger icke en enda
rätt att deltaga i valen till den s. k. folkvalda(?) kammaren.
Det var ock under intrycket af denna känsla af orättvisa från
samhällets sida gent emot de mindre väl situerade samhällsmedlemmarne,
som riksdagsman Hjalmar Branting föranleddes att den 24 Maj förlidet
år i riksdagen till statsministern rikta den förfrågan, när ändtligen den
rösträttsutredning blefve färdig, som Statistiska Centralbyrån redan af 1900
års riksdag fått i uppdrag att utarbeta, för att undersöka, huruvida
svenska folket — som dock under »utställningsåret 97» af högstdensanime
erhållit vitsordet att vara »det trognaste och mognaste folk i verlden» —
ändtligen liksom så många andra folk i Europa vore moget för allmän
rösträtt! Vi erinra oss också, htiru statsministern själf den 29 Maj samma
år besvarade denna interpellation med den upplysningen, att endast en
»preliminär» utredning kunde blifva färdig till påföljande riksdag eller
senast i Februari månad nästkommande år, och med denna upplysning
fick således svenska folket tillsvidare låta sig nöja.
Emellertid framlade, som vi minnas, Aktuarien vid Statistiska
Centralbyrån, doktor Flodström på höstsidan förlidet år ett förslag till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
