Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Folkskalder. II. Ernst Hellborg, med porträtt, af Karl Ellington - Vandrarens nattsång, af Ernst Hellborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäl den orättvisan att stycka itu det som är helt, för att åtminstone få
in de sista verserna af denne skalds vårsånger.
Må vårens gudom hvart hjärta värma
Och rensa luft som har blifvit kvaf,
att vi med frimod oss måtte närma
det mål, som fyller de mångas kraf!
Då skall där följa på vårens strider
en härrlig sommar med blommors mängd,
med frukt ocli skördar och glada tider,
då lyckans väg icke mer är stängd.
Må vårens gudom ge lif åt blodet
att det ej tjocknar i dådlös ro
och stärka kraften och höja modet
och lära oss på oss själfva tro.
Den tanken gifver vårt lif ett värde
den lifvar oss som en munter sång:
vår kraft, vår vilja den mäktigt härde
tills värklighet den förblir en gång!
Ty vårens krafter ej boja binder .. .
det gamla murkna re’n fått sin dom.
Hur fåfängt är ej att bygga hinder
när våren pekar mot sommarns blom!
Uandrarens nattsång.
(<£ffer <t3oef0e.)
jFTf Grnst fiellborg.
ring land ocb valten
rår
den stilla natten.
Jlf fläkt ej spår,
ej sus i säfven.
Små tåglarna tystnat i skog.
Uänta, snart nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
