Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Storstrejkstankens utveckling, af Karl Börjesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt större skaror slöto sig också till partiet och sedan i början
af 1897 var siffran uppe till 20,000. Detta var då en stegring i
antalet, som öfverallt medförde segervisshet, men som dock
betydligt öfverträffades af de följande årens ständiga ström af
medlemmar till vårt parti. August Palm hade nog känning af detta, då
han framförde sitt förslag om en försöks-strejk i Stockholm under
utställningen. Idéen vann sympatier och kunde till en början räkna
på majoritet, men mäktigare krafter omintetgjorde sedan hela planen.
Kanske — om man tänker på detta års händelser — till gagn för
storstrejksidéen.
Och nu göra vi ett hopp in på kongressen 97. Äfven här kunde
man konstatera att tanken på storstrejk hade rönt framgång, bl. a. i
beslutet att icke vara med på en föreslagen Folkriksdag 1899. I en
kamp af så pass agressiv art mot det bestående samhället blef det
äfven nödvändigt att se sig om efter hjälp från andra håll; på så sätt
framkom vädjan till den skandinaviska fackföreningskongressen 1897
om understöd från Norge och Danmark. Hj. Brantings artikel i
»Soc.-Dem.» om denna kongressens hufvudfråga ger en bild af
ställningen:
». . . så komma Svenskarnes stora sak, kampen för den
allmänna rösträttens eröfring. Vi förbehålla oss själfva att bestämma
huru och när, men vi peka på vår omstridda, så af de öfverkloke
beledda storstrejkstanke och vi fråga våra bröder från Danmark och
Norge: Viljen I, om det gäller en dag, förstå att vi då haft blott denna
svåra väg att gå och viljen I då träda hjälpande till, moraliskt och
materiellt. Och på denna fråga ger Danmarks försiktiga, praktiskt
afvägande socialdemokrati samma rungande ja som Norges unga
kampglada organisationer». . . .
Detta beslut verkade i hög grad entusiasmerande och uppkallade
goda förhoppningar för möjligheterna af ett lyckligt utförande af den
stora planen.
Nu öfverser nog den välvillige läsaren att vi i denna artikel —
som för utrymmets skull är mycket fragmentarisk — förbigå de
intressanta händelser, som de sista årens stora fackliga upptåg orsakat
och som inverkat på storstrejksplanerna. Den stora
fackförbundskongressen 1898 uttalade sig äfven för storstrejk till stor förargelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
