Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Om Esperantospråket. Ett medel för folkens förbrödring, med bild af L. Zamenhof, af P. Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viktigaste af alla områden, den andliga samfärdselns, tankeutbytets
område, till skada för sig själf och till förlust för det mänskliga
framåtskridandet?
Esperanto öppnar för honom den åstundade språkliga
kungsvägen, gör honom på en månad eller par till »sin egen Mezzofanti!»
De stora, fruktbara vidder i språkligt hänseende, som hittills endast
kunnat beträdas af ett fåtal af lyckans söndagsbarn, hafva genom
esperantospråket blifvit tillgängliga för en hvar med vilja, sundt
tör-stånd och vanlig folkskolebildning utrustad människa, och
kunskaps-och själfbildningsmöjligheterna hafva därigenom ökats för hela den
stora massan af folk, som hvarken har tid eller råd att kosta på sig
en lång och dyrbar undervisning i främmande språk. Jag tillåter mig
i sammanhang härmed citera de ord, hvarmed en af den franska
esperantorörelsens mest lysande representanter, universitetsprofessorn
och medlemmen af franska vetenskapsakademien, Charles Méray,
slutar en afhandling om Esperanto i förra årets januarihäfte af
»L’En-seignement Mathématique»:
»Och jag slutar med att för min egen del tillägga, att
nutidsmänniskorna skola lägga i dagen de mest afgörande bevis på sin
tafatta overksamhet på sitt slafveri under fördomarne — fastän de tro
att de hafva skakat af sig den sista af alla fördomar — på sitt råa
förakt för allt, som icke är kontanta pängar, om de längre vägra att
draga nytfa af ett medel, som de blott behöfva sträcka ut handen
efter för att därur draga oberäkneliga moraliska fördelar, materiella
vinster, hvilkas siffersumma förvisso måste uttryckas i tjugotals milliarder.«
För att gifva den ärade läsaren ett begrepp om detta språk,
tillåter jag mig anföra en tolkning därpå af vår svenska nationalsång,
»Du gamla, du friska, du fjellhöga Nord»:
Vi fresa, multaga, vi alta noi drand’,
Vi gaja, silenta, ho vi bela!
Mi al vi salwtas, al vi, rava land’,
Al via verd-herbej’ kaj sun’ ciela.
Vi tronas sur granda, antikva memor’,
E/unta kun glor’ de bord’ al bordo,
Vi estas kaj restas kun sama la glor’,
Ke vivu mi kaj mortu en la nordo!
Anm. A uttalas som i land; e som i hvem: u som o i rodd; o som å i son,
stånd; c som tj: g som dj; h är ett h-ljnd, som uttalas nästan som h, men med
en kiaftigare utandnmg; öfrijra ljud uttalas som i svenskan. Tonvikten ligger på
näst sinta stafvelsen (den kursiverade vokalen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
