- Project Runeberg -  Hemma och på luffen /
13

(1939) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två omvändelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skomakare! Och vad betalningen anbelangar, så
här — — —

Och Fridolf slet fram en plånbok ur bröstfickan
— — — Här — — — han plockade fram en
hundralapp och slängde den på golvet framför den darrande
Eriksson — — — här har du i förskott, din
beckängel!!! Passar den galoschen! Bliv nu inte rädd,
Lotta, du känner ju mej, jag är inte så farlig som jag
låter, men karar, som är läsare, är ena smilare, det
svor jag och Fridolf Jansson på. Om fruntimmer som
du, Lotta, och andra läser och lipar litet ibland och
himlar sig och åmar sig, så hör det till schäsen,
men karar, fy fan! Jag tror jag svor i denna nådens
boning. Si på fan, tog han inte opp sedeln ändå!
Jojo, frälsta själar, mammons trälar, det är vad jag
alltid har sagt!

— Fridolf lille, förivra dej inte! bad Lotta.

— Förivra mej, jag!! Nej, så — — — Men nu
ska Eriksson ha en sup Schiedam till
strömmingsvällingen, annars flyttar jag på eviga fläcken. Det
finns nog andra som vill ha mina pengar och min
sprit och mina presenter! Vänta mens jag går upp
på vind och hämtar pavan!

Fridolf sprang bullrande uppför trappan.

— Hör du, söte goe Eriksson, om han bjuder, så
säj inte nej, för Jesu Kresti namns skull! viskade
Lotta. Tänk på de många pengarna som ska bli mina
och tänk på tygen och tänk på missionshuset! Gud
förlåter nog den stora synden, men en är ju rakt
tvungen. Håll bara mä, håll bara mä, för jag känner
honom. Han är enveten som aldrig det, när han sätter
till, och får han det för sig, så flyttar han och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:07:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luffen/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free