Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två omvändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överglänste de andra trognas på bönemötena.
Avundsdjävulen började så småningom smyga sig in i
hjordens själar samtidigt som förnöjsamhetens ängel
i Lottas hjärta slokvingad gav plats åt
högmodsdjävulen. I templet var Eriksson icke synlig så ofta
som förr. Han förebar ökat arbete. Hans förr bleka
skomakarhy hade blivit blomstrande, och när han
talade, skedde det med en viss livlighet som helt
visst icke var av Gudi. Det var spritdjävulen, som
så småningom bemäktigade sig hela den hand, vars
lillfinger Eriksson på Lottas tillskyndan en gång
sträckt ut mot frestaren.
Endast Fridolf var sig lik. Han njöt av sin
frihet och av att efter många år åter känna fast mark
under fötterna.
Hans båda koffertar voro ofta föremål för
skomakarparets gissningar och utläggningar.
— Om en bara visste, hur mycket han har,
suckade Lotta. Men det tiger han med!
— Jag skall försöka ta reda på’et, lovade
skomakaren.
— Hör du, Fridolf, är det klokt av dig att ha
så mycket pengar liggandes så här på kistbottnen
utan att de ge ränta? Du borde sätta in dom på
sparbanken!
— Banka mej hit och banka mej dit! Så som
de stjäl i bankerna nu för tiden! Neej, de ligger
säkrast där de ligger!
— Ja, men folk kan stjäla dom!
— De stjäl inte dit, för då får de på söta knölen.
— Ja, men eldsvåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
