- Project Runeberg -  Hemma och på luffen /
49

(1939) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brattska systemet oh kärleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oförmåga att förtära fast föda, men hans många
vänner hade skarpa ögon och deras vänskap skärpte
observationsförmågan.

En dag — helt nyligen — satt han med några
av sitt närmaste umgänge på Riche — naturligtvis i
kaféet — och förtärde alkoholhaltiga drycker.
Plötsligt, då tiden närmade sig sin fullbordan, föreslog
någon, att man skulle gå in och äta kräftor, vilket
accepterades av alla närvarande utom av Vestergren.

— Kräftor! Fy fan! Det åt jag i går, ljög
Vestergren, men jag kunde inte sova efteråt. De
ä som hummermajonäs om kvällarna. Nej, jag
stannar här, mens ni går in och äter!

Då sade Vestergrens bäste vän, full av oro över
kamratens öde: — Hör du, Vestergren! Uppriktigt
sagt, påstås det om dig att du inte äter längre utan
bara super. Man påstår till och med att du inte kan
äta, är absolut oförmögen att få ner något av fast
konsistens. Du förstår, att detta går inte i längden.
Det kan helt enkelt sluta med stora skrällen. Och vi
som dina närmaste vänner ha väl rättighet att — — —

— Det var fan, sade Vestergren och tömde sin
grogg — säger dom det! Dom misstar sej. Är jag
full? Bär jag mig illa åt? Säger dom att jag inte
kan äta?!! Jag är ett veritabelt matvrak, det är
vad jag är, fast jag inte visar det för hela världen.
Kom, så gå vi in och superar. Jag skall fan ta mej
visa dom att jag kan äta mer än de flesta, fast jag
kastar det inte i ansiktet på den förste bäste! Kom
nu så går vi!

Och sällskapet tågade in i god fylking.

— Nu ska vi ha något verkligt gott, sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:07:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luffen/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free