Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En dag i Grisslehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN DAG I GRISSLEHAMN.
I dag sken solen så där bedårande vackert som
när jag väntar något gott och ärligt av mina
medmänniskor. Jag har nämligen svårt att tro folk om
lumpenhet, då solen skiner. Sol på snö och is, det
betyder lycka.
Min rullgardin, en sån där blå bonddito, var
neddragen, då jag vaknade, vilket gjorde att luften
i min sängkammare blev mystiskt blå. Jag såg på
klockan. Hon var halv åtta, och jag steg upp och
stapplade på mina reumatiska ben fram till fönstret,
drog i snöret, och nedanför låg min vackra gård i
morgonljuset och skrek på sin ägare: — Hej, gamle
gosse! Kom hit, kom ned!
Min häst var redan utsläppt och gick omkring
och skrapade i snön. Och kring honom hoppade
den oförskämda och bortskämda taxen och ville
arrangera lek och morgonglädje.
Jag hörde genom den tunna väggen, att min
pojke var vaken och sträckte på sig i lättjefull
spänstighet. Han är bara fem år gammal och har icke
ännu aning om kärlek eller löpgravar. För honom
är livet en fest på solglödande snö med kälke och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:07:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/luffen/0063.html
