Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Skulle väl munkarne vågat ens hoppas att kunna, om
det än varit för dem af någon vigt, genomminera och
kringhvälfva en dylik väg i en vattensjuk jordnion till
en hel mils längd. Ehuru denna saga ej behöfver
någon vederläggning, har den dock bort nämnas, enär en
studerad man i våra dagar anställt gräfning i
ofvannämnda sakristia till utrönande af ifrågavarande lönngång. Då
vatten vid 2 fots djup hindrade försöket, utbrötos
åtskilliga qvaderstenar i södra väggen, hvilken, om den varit
mindre tjock, skulle snart lemnat den ifrige mineraren
genomgång till — södra kapellet. De skador, som
förorsakades af ifrågavarande försök, äro under min tillsyn
afhulpna.
I norra sidoqvadraten nära gafvelmuren är en brunn,
som tvifvelsutan är samtidig med sjelfva byggnaden.
Denna brunn har klart och godt vatten, och ehuru knapt
6 fot djup, aldrig brist derpå, då likväl flere af sta-,
dens ganska djupa brunnar under heta somrar uttorka.
Orsaken härtill måste vara den, att en stentrumma
hit-leder vatten genom Helgonbacken, hvarest man funnit
en sådan bela 15 fot under jordytan. Att denna
vattenledning är uråldrig inhämtas deraf, att man öfver den
funnit å nämnde landthöjd benragel i stenkistor, som här
brukades i första christendomen. Brunnen uttömmer sig
genom södra sidoqvadratens gafvelmur i ett underjordiskt
afledningsrör, hvilket åter utgrenar sig till flere brunnar
ned i staden. Men det är ej denna dyrbara
vattenledning, som, ehuru den efter nära åtta århundradens
förlopp ger staden den sundaste och säkraste vattentillgång,
i allmänhet fästat forskarens uppmärksamhet, det är sjelfva
brunnskaret, som tillvunnit sig densamma. Mången lärd
har nemligen egnat mer granskning åt detta konstverk
än åt hela kyrkans sinnebildslära; mången olärd har
derpå allvarsammare fästat sina blickar än på hela
tempelbyggnaden. Detta mindre vigtiga konststycke skall
närmare beskrifvas under den tid, hvilken det tillhör. Vi
vilja här blott tillägga, att, under den tid heligt vatten
ej allenast användes till döpelse utan jemväl stänkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
