- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
49

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

nåden är, att tvenne torn med spiraltrappor der intaga
de vinklar i öster, hvilka här fyllas af kapeller och
sakristior

Det är bekant, att de första Christne uti Italien
förrättat sina andaktsöfningar och jordat sina döde i
katakomber, hvadan man förmodat, att detta förhållande
gifvit anledning till anläggande af kryptor för att deri
begrafva ryktbare lärare och vördade martyrer. Märkvärdigt
är, att man i Frankrike vid trettonde seklets början
upphört med anläggande af kryptor, utan att man känner
orsaken dertill. Då ganska få sådana under
spetsbågs-åldern tillkommit i andra länder, så visar sig, att samma
förhållande som i Frankrike äfven ägt annorstädes rum.
Enär de vesterländska kyrkorna voro i äldsta tider
ganska mörka, så att enhvar kunde deri obemärkt förrätta
sin bön; är det mindre underligt, att dessa dystra
underbyggnader anlades för större tempel, helst de förra
kunde till gudstjenst öppnas, innan de sednare hunno
att efter många årtiondens förlopp fullbordas. Så länge
sjelfva kyrkorna hade små fönsteröppningar och
gudstjensten förrättades vid upptända ljus, så voro kryptorna
med sin auaaktsvättvande halfdager ändamålsenliga. Ett
helt annat förhållande har deremot inträdt med
spets-bàgsstilen, som gifvit helgedomarna en bländande
belysning. Måhända har man äfven velat genom dessa
underbyggnader gifva koren, som uteslutande beträddes’af
klerker, ett upphöjdare läge och ett större anseende än
långhusen, som intogos af lekmän. Egna företeelser uti
byggnadskonsten härröra af religiösa och medborgerliga
förhållanden. Det är mer än sannolikt, att kryptor
jemväl blifvit anlagda såsom hvilorum för helgon, och många
exempel kunde derpå anföras. Bernhard, hvilken Knut
den Store från England öfversändt till Skåne och hvilken
der en längre tid arbetade för christendomens spridande,
fick sin lägerstad i härvarande krypta, som ofelbart blif—

56) Jules Gailhabaud’s Denkmäler der Baukunst, herausgegeben von
Ludwig Lohde, 1852. Th. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free