Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SO .
vit långt efter hans frånfälle grundlagd 59). Ännu mellan
åren 1567 och 1586 byggdes uti domen i Milano en
krypta för den helige Barommeus60). Att koren; hvilka
alltid måste något förhöjas, mycket förherrligas genom
underliggande kryptor, lär ingen med sann känsla för
ett kyrkligt perspektiv förneka. Det tyckes, att sedari
egentliga kryptor ej mera anlades, likartade
underbyggnader blifvit till korens förhöjning använda. Vi vilja
härpå endast anföra ett exempel. Skanörs kyrka, som
troligtvis tillkommit före 1200, är enskeppig och har ett
något bredare och högre kor med tresidig altarvägg,
hvilket för vinnande af utrymme uppstått ungefär 1550
eller måhända något sednare. Under hela detta kor
sträcker sig en krypta, som har fyra väggfasta och sex
fristående pelare, hvilka förenas med breda stickbågar.
De tre gungar, som på detta sätt uppkomma från vester
till öster, betäckas med tunnhvalf. Pelarne, hvilka äro
mycket låga, bestå af ojemn gråsten, och takhvalfven,
som äro oafputsade, af vanlig tegelsten. Förmodligen har
denna underbyggnad endast tillkommit för korets
förhöjning 61). De kryptor, som sakna ljusöppningar och
hvilkas nedgångar kunna lätt göras omärkbara, ha
troligtvis tjenat till undandöljande af dyrbarheter vid
inträffande oroligheter. De fleste kryptor ligga nu, säger
Stieglitz, obegagnade, många tjena till förvaringsrum för
gamla målningar, bilder m. m. få brukas till gudstjenst
och messeläsning såsom i Strassburg och Würtsburg.
Rörande vår kryptas ändamål äro alla gissningar
öfverflödiga, enär hon blifvit såsom en särskild helgedom
invigd och gudstjenst der varit under hela medeltiden
förrättad samt flere blifvit der jordade. Ännu qvarstår
kryptans högaltare i rundelen, och flere sidoaltaren skola
nedanföre omnämnas. De höga och breda socklarne visa
sig påtagligen vara bönpallar och i skiljebågarnas
slutstenar qvarhänga några jernringar för ljuskronor. Kryptan
É9) Jemför Scripi Rer, Dan. T. Vi. p. 640. 6&) C. F. von Wiebe*
kingj T. IIL p. 91, 61) Se Brunius, Skånes Konsthistoria, s. 246—248.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
