Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
groft smide. De ankarstänger, som finnas i kyrkor vida
yngre än denna, Lära härom det säkraste vittnesbörd.
Alltså har man här användt det bindningsmedel, som
då kunnat utan svårighet fås, och söm åtminstone
gagnat tills murarne genomtorkat,.
Under rundbågsåldern var byggmästare och
stenhuggare liktydiga benämningar, ty bådaderas yrken
erfordrade lika vetenskapliga och konstnärliga insigter. Detta
förhållande visade sig i medeltidens hemlighetsfulla
frimureri, som uppenbarade sig i byggnadshyttorna eller
logerna, och hvarpå forntidens sköna kathedraler gifva
talande vittnesbörd. Att här funnits vid kyrkans
anläggning en särskild byggmästare och en särskild
stenhuggare, ådagalägger, det här icke då varit någon
byggnads-hytta; men en sådan måste snart bildat sig, ty i annat
fall skulle ej så många landtkyrkor af qvadersten i Skåne
uppstått under och kortefter Laurentiuskyrkans uppförande.
Nästan öfverallt både ut- och invändigt i kyrkan
träffas såkallade stenhuggartecken, hvilka bestå af
mindre och större vinklar, trekanter, fyrkanter, mångkanter,
kors, cirklar, m. m. Några sådana likna bokstäfver,
andra deremot verktyg o. s. v. Att dessa tecken dit—
kommit vid qvaderstenens bearbetning är otvifvelaktigt.
Man har ansett stenhuggartecknen vara monogranimer
eller bomärken; men de förra utgöras af geometriska
figurer, de sednare deremot af sammandragna bokstäfver.
Man har äfven trott, att ifrågavarande tecken tillkommit
för uppmurningeti; men dertill hade icke rimligtvis
kunnat tjena, enär de finnas utan ordning liksom
kringströdda å murarna. Man har jemväl tagit samma tecken
för ett hemlighetsfullt skrifsätt. Denna gissning är den
minst lyckliga, då nemligen medeltidens skrifdrag äro
mer än väl kända, och då en üörre mursträcka stundom
har ett enda eller högst få tecken, och då de stundom
finnas så högt uppe och på så mörka ställen, att de
svårligen kunna åtkommas eller skönjas, ja de finnas
äfven inuti sjelfva murarna. Härtill kommer, att en
mängd qvadersten saknar dylika tecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
