- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
91

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

ket lös stenart användes. En förrostad mejsel, som
funnits inuti en ursprunglig mur, var 1 fot lång samt hade
rundt skaft och 1 tum bred egg. Att kortare
mejslar äro tjenligare, ligger i sakens natur, i synnerhet då
en hårdare stenart arbetas. Den qvadersten, som tillhör
de ursprungliga murarna, röjer en ganska ren huggning.
Man märker nemligen derå ingen skefhet. Allt stensnitt
företer samma hållning, liksom en öfvad skrifvare har
drifven handstil.

Vid närmare betraktande af medeltidens stensnitt i
större byggnader märkes, att det merendels sträcker sig
från höger till venster eller tvärtom, stundom midtöfver,
men aldrig längsöfver. Man finner ej ett vacklande
mellan dessa olika arbetssätt, ehuru ingenting är vanligare,
då qvadersten nu tillhugges, om nemligen skicklig ledare
saknas. De mångartade listverk, som förekomma å
kyrkan, visa en god champlunering, men efter forntidens
bruk mycken godtycklighet i profilering. Stundom
märkes, att ett skifte är dubbelt högre än ett annat, och
stundom att ett sådant fortsättes af tvenne, som
tillsam-ii,ans ha lika höjd. Somligslädes äro socklar och
kransar icke väl sammanpassade, men detta gäller dock
mindre om kryptan än öfra kyrkan.

Mången, som betraktar jätten Finn och hans qvinna
och barn i kryptan samt englarna och lejonen och flere
bildverk i kyrkan, har tvifvelsutan förvånat sig öfver den
råhet, som deri röjes. Men man besinne, att både
må-lare- och bildhuggarekonsten voro under elfte seklet i
det djupaste förfall, och att konstnärerne mindre afsågo
figurernas natursanna hållning än deras mystiska syftning.
Det vore således mer än obilligt, om man ville klandra
Regnerus för bristande skickl^het såsom bildhuggare,
emedan ingen sådan på hans tid fanns i hela den vida
verlden. Det torde alltså förlåtas, om en och annan,
som uppfattat den inre betydelsen af forntidens råa
bildverk, erfar mera tillfredsställelse vid deras betraktande
än vid nutidens träffande afbildningar af andefattiga eller
obetydliga föremål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free