- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
103

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

127

riksäple och i den högra en lång liljespira. Der
föreställes Christus, som i lifsens bok inskrifver Knut den
Helige bland helgonens antal. Om det var ganska
passande att öfver södra nedgången till kryptan afbilda samme
konung, så var denna sednare plats dertill ej mindre
lämplig, emedan den var den förnämsta, hvilken lekmän
fingo beträda. Vid dessa gestalter, som alla äro
halfupp-höjda, bör anmärkas, att bröstbilden öfver nedgången till
kryptan är vida enklare än de andra figurerne. Den
förra har nemligen en alldeles slät beklädnad och
vingarnas leder siras med rosetter; de sednare äro iförda
prydligare drägter och vingarne äro naturligare, men
allas glorior äro enligt forntidens bruk eukelrunda.

Vi böra jemväl uttala vår mening om de trebladiga
löfrankorna, hvilka med och utan fågelskepnader
förekomma flerestädes i kyrkan. Dithörande blad äro
spetsiga och kunna således icke antagas för klöfverblad,
hvilka anträffas i den sednare medeltidens konstverk. Då
inga krypväxter ha så regelmessiga bladslingror, som
dessa löfrankor förete, och de dessutom visa sig
stundom vara liksom sammanknutna med band, och då de
Viiitugen förekomma på en maugd sudlen: så kunna de
rimligtvis icke betraktas såsom naturliga bladprydnader,
hvilka sakna ali högre betydelse. Dessa löfstänglar lia
mycken likhet med de liljor, som utmärka de såkallade
liljekorsen och liljespirorna. Dylika kors och spiror
finnas å några bland Danmarks äldsta mynt. Liljekronor
ha under medeltiden blifvit flerestädes i Skåne använda
såväl å Christusbilder som helgonbeläten. I några
sigil-ler, hvilka tillhöra Kimtsgillen i Skåne, föreställes deras
skyddspatron med liljespira och liljekrona. Erkebiskopen
Jakob i Lund hade ett sigill, deri han sitter emellan
två liljor. Några sigiller, som tillhört andeliga i Skåne,
utmärkas med liljor. Å erkebiskopen Tuves och
erke-djeknen Lars Nilssons likstenar i kyrkan äro liljor
inritade i sköldar. Erkebiskopen Laurentius i Upsala,
: ’ken 1256 tillträdde sitt höga kall, brukade ett sigill,
titeri han föreställes med en lilja å hvarje sida. Man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free