- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
118

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

orolighet och blef 1262 bannsatt af en påflig nuntie,
men fortfor likväl med sitt embetes utöfning, hvadan
påfven Urbanus IV två år derefter befallde honom att
nedlägga detsamma. Nämnde påfve förordnade 1264
biskopen Kettil i Viborg att under Jakob Erlandssons
frånvaro förrätta hans göromål29). Erkebiskopen begaf sig
1265 till Rom för att vinna påfven Clemens IV och
lyckades att följande år bli genom påflige legaten
kardinalen Guido tilldömd en stor penningsumma i skadestånd.
Han reste 1268 åter till Rom och följde fem år
derefter påfven Gregorius X till ett kyrkomöte i Lyon, der
han försonade sig med konungen mot villkor att återfå
sitt embete och 15000 mark silfver i ersättning. Men
den orolige mannen dog i början af följande år och blef
begrafven i Gråbrödernas kyrka i Lund, till hvilkas
orden han hörde 30). >

Vi böra ej förtiga, att Christofer I, som genom
ofvanberörda forhållanden utråkat för många
vedervärdigheter och svåra förevitelser, omtalas af en samtidig
häfdatecknare såsom en from rättrådig och mild furste3i).
Att Jakob Erlandsson varit både för sitt fädernesland sitt
embete och jemväl för sig sjelf en olycklig man, lärer
ingen bestrida. Slutligen böra vi tillägga, att vi icke
skulle så länge uppehållit oss vid denna dystra skildring,
om vi icke velat närmare åskådliggöra de
tidsförhållanden, hvarunder metropolitankyrkan upphann sin högsta
makt, och hvarunder en betydlig förändring i
byggnadens anordning vidtogs. Vi vilja dock ingalunda påstå,
att denne öfverherde blott handlat af eget maktbegär.
Det låg nemligen i tiden ett nästan blindt sträfvande
mellan kyrkan och staten att vinna företräde. Man hade
icke lärt sig, huru angeläget det är, att den förra
förblef den sednare underordnad. Den vackra donation,
som erkebiskopen gjorde till Lunds läroverk, visar, att
han nitälskade för de andeligas bildning och anseende.

29) Dipl. Suec. N. 495. 30) Petri Olai excerpta, in Script. Rer. Dan.

T. II. p. 264. 31) lucerti auctoris Geneal. Regum Dan. in Script. Rer.

Dan. T. I. p. 25.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free