Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 SO
hade skiljemurarne påtagligen tillkommit efter den
meranämnda eldsvådan.
På korshvalfven och mellan de östligaste
hufvud-och bipelarna voro skiljemurar uppdragna, hvilka
utgjordes af tegelsten och voro 1 fot tjocka, 1 1 höga.
Utanför dessa skiljemurar och på yttersta kanterna af
gafvel-murarna stodo 4 fot höga gallerskrank. Det södra hade
en ekdörr, som var 2^ fot bred och 5|- hög, det norra
en lika stor gallerdörr. Jemväl funnos dylika dock 10
fot höga gallerskrank, som afstängde båda sidoskeppen
ifrån båda sidokoren och hvilka hade ungefär 4 fot
breda 7 höga gallerportar. Sistnämnda gallerskrank
voro i så måtto skiljaktiga, att nedra facket å södra
sidan bestod af ekbräder, framför hvilket några enkla
korstolar voro plaserade, då deremot nedra facket å
norra sidan intogs af enkel mur, som, uppförd af
tegelsten, var 1 fot tjock. Alla gallerskranken utgjordes af
fina jernstänger, hvilka voro öfver hörn inskjutna i
hvarandra och omfattades af grofva ekramar.
Att korstolar vid tvär- och skiljemurarna uppsattes,
så att genomgångar lemnades till mellanskeppet och
sidokoren samt en alldeles fri öppning till högkoret, är i
sig uppenbart. Då skiljemurarnas inre sidor voro
oaf-putsade, så måste korstolarne enligt gammalt bruk varit
lika höga som de, hvilka i en sednare tid tillkommit
och hvilka skola nedanför omtalas.
Då kanikernas antal fått, såsom vi redan anmärkt,
en betydlig tillökning, så blef deras sakristia alltför liten.
Det tyckes med temlig säkerhet kunna påstås, att Jakob
Erlandsson utvidgat kanikernas sakristia för inre behof
och således sin egen för yttre harmoni. Detta har
tillgått på följande sätt. Utanför högkorets pilastrar, hvilka
troligtvis behöft för sammanhållande af dess östra
huf-vudbåge och gafvelröste en ansenlig förstärkning, ha
grofva sträfpelare blifvit på nya grundvalar uppdragna.
Dessa sträfpelare, som med 14 fot i framsprång och
7-|-i bredd stodo å båda sidor uppräta, slöto sig framtill
från 8 fots lodrät höjd med en jemn lutning till takge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
