Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
sammans en fasta ett år och 1400 dagar. - Detta bref
3.wji ii c s med djeknen Peder Snäcke, som skulle i stöd
deraf uppbära allmosor af de rättrogna till kyrkans
förbättring69).
Det var ej underligt, att bröderne voro uppskrämda
i afseende på takhvalfvens bristfälligheter. Den ryktbara
Vårfrukyrkan i Ribe hade 1283 instörtat; vid hvilket
olyckstillfälle många menniskor af båda könen
omkommit70). Någon tid derefter nemligen 1302 nedrasade
sex takhvalf i 51 iuor it e r k yrkan i JIsbv^- och samma år
nedramlade större delen af Upsala nybyggda domkyrka 71).
Det är bekant, att kathedraler, som äro uppförda i
rund-bågsstil, sakna både sträfpelare och spännbågar. Då vår
kyrka har flere sådana utbyggnader, hvilka stå illa
tillsammans med hennes öfriga anordning, är det sannolikt,
att man sökt genom anbringande af desamma stärka
takhvalfvens motståndslinier; ty ju mer omgifningsmurarne
blifvit genom tidens och eldens åverkan försvagade desto
nödvändigare ha dessa tillsatser blifvit. Det har vid
sednare undersökningar visat sig, att ifrågavarande
murstöd ingalunda äro samtidiga med sjelfva kyrkan; ty de
ursprungliga pilastrarne, hvilka blott äro o fot breda
och 6 tum tjocka, ha derunder blifvit funna. Vi äro
således mest böjda att tro, det kyrkan vid nämnda tid
fått dessa tillsatser, hvadan vi vilja här skärskåda
desamma. Utanför hvarje sidoskepps långsida finnas fem
grofva sträfpelare, som både till bredd och framsprång
ha olika styrka. Den vestligaste å norra sidan
motsvaras af ingen å södra, och den andra från vester å
södra sidan har ingen motstående å norra.
Ifrågavarande murstöd tyckas således ha påtagligen tillkommit
för att afhjelpa yppade remnor. Detta visar sig äfven
deraf, att sidoskeppens långmurar ha betydlig utåtlutning.
Från sträfpelarna kasta sig öfver sidoskeppens vattentak
grofva spännbågar mot mellanskeppets långrnurar. Dessa
69) Dipl. Langeb. i Suhm, Hist. af Danra. T. XII. s. 89. 70) Petri
Olai Annal. Dan. in Script. Rer. Dan. T. I. p. 188. 71) Annal. Min. Visb.
in Script. Rer. Dan. T. 1. p. 257.
10*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
