- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
155

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iii

förrättas och stiftarens årsmot firas91). Följande år
uppförde herr Peder Svensson ett altare vid norra sidan i
kyrkan. Detta altare helgades jungfru Maria aposteln
Andreas och S. Laurentius för stiftarens och hans
anhörigas själahjelp. Messa borde hvarje dag hållas och
penningar skulle vid årsbegängelsen tilldelas kaniker
vikarier fattiga skolgossar andra behöfvande och
ringkarlar 92). Denne man har samma år inrättat heliga
korsets altare, hvilket kaniken Peder ytterligare donerade 93).

Utom de ofvannämnda altarne, hvilkas stiftelseår
uppgifvas i kyrkans handlingar, omtalas under denne
er-kebiskops tid sockenpresternas altare, hvartill presten Jon
Pedersson donerade sin jard i Marias stora församling i
Lund94); likaledes köpmännens altare, som låg i norra
kort t, och hvartill kaniken Peder Botulfson skänkte 1550
sin gård vid Lysegatan i Lund 95). Ett altare, som
helgades S. Thomas af Canterbury, låg ofvanom trappan åt
söder, hvartill denne kanik öfverlät samma år en gård
i Lund96). Emellertid har kaniken Peder Knutsson
med nie hemman funderat S. Thomas altare nedanom
koret, framför hvilket altare han valde sitt grafställe,
gifvande derför 1352 ett hemman till kyrkan97).
Sålunda tyckas här varit tvenne altaren invigda åt den
helige erkebiskopen af Canterbury, hvilken blef under
Eskils tid förklarad såsom martyr. Kaniken i Lund och
Roskild Jonas Litle gaf på sin moder Ingeborgs vägnar
fyra hemman med alla inventarier till ett altare, hvilket
fru Inge förut byggt och donerajt. Detta altare tyckes
sedermera blifvit efter bemälde kaniks moder kalladt
In-gefriths altare 98). Riddaren Josef Magnusson, hvars
års-begängelse firades i koret, hade ett altare, som hvarken
kan till läge eller stiftelseår bestämmas "). Vi måste här
åter upprepa, att kyrkans altarhistoria svårligen kan med
säkerhet utredas.

91) Dipl. Eccl. Lund. N. 339. 92) Dipl. Eccl. Lund. N. 307. 93)

M. Matthias, p. 143, 144 . 94) Lib. Dat. Lund. Vet VI Kal. Februar. 95)

Lib. Dat. Lund. Vet. XVI Kal. Aprilis. 96) Lib. Dat. Lund. Vet. XVII Kal.

Aprilis. 97) Dipl. Eccl. Lund. N. 399. 98) Dipl. Eccl. Lund. N. 342.

jemför M. Matthias, p. 147. «9) Lib. Dat. Lund. Rec. X Kal. Martii.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free