Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
i-w.utnshög, som är den äldsta benämningen, man derpå
l" ner. Då denna höjd blifvit allt mer och mer ryktbar
t. -nom landsting och konungaval, har dess simpla namn
i tt en förändring, hvilken liksom antydde sitt ursprung
från Danmarks riksvapen tre lejon eller leoparder eller
af något helgon nemligen S. Liborius. Sliparehögen eller
Sliparebacken är ett namn, hvilket först uppstått sedan
hyllningshögen förlorat sin forntida betydelse, och
detsamma har tvifvelsutan tillkommit deraf, att man i denna
trakt under slåttern och skörden suttit vid den vackra
jordkullen och i rännilen dernedom slipat sina liar.
Ehuruväl Skåningarne voro så ömtåliga om sin lands- och
valrätt, att de, förnärmade genom styrelseåtgärder eller
förbigångna vid konungaval, stundom grepo till vapen,
ja äfven utropade egen konung; så ha de numera så
förlorat ali sägen om sin urgamla tings- och
hyllningshög, att en väderqvarn fått derå uppföras. Denna
byggnad verkställdes på följande sä*’ Kullens östra sida
bortgräfdes och en mindre hög bildades derjemte, så att
en öppning, som bekläddes med stenmurar tillkom,
hvaröfver en väderqvarn upptimrades. Denna egoistiska
vandalisering, hvilken för få årtionden sedan bedrefs, blef
af en ibland Lunds professorer förgäfves åtalad, ehuruväl
ett sådant tilltag var rakt stridande mot vården af
fornlemningar. Dessutom ligger denna väderqvarn alldeles
jemte landsvägen, så att hästar ej allenast blifvit deraf
skrämda, utan en stor del af ena qvarnvingen har äfven
för någon tid sedan nedstörtat midtöfver körvägen. Det
måste beklagas, att ett dylikt ofog kunnat medgifvas, i
synnerhet som den stora slätten erbjuder hundratals
ganska tjenliga platser för väderqvarnar. Man har i
sanning på ett helt annat sätt vårdat sig om Morasten.
Peder Jönsson, som blef 1390 Magni efterträdare,
bekräftade kapitlets privilegier, beviljande prelater och
kaniker böter af 40 marks saker och tionde af sillfiske m.
m.39). Han dog i Helsingborg ett år efter sin upphöjelse.
Dipl. Eccl. Lund. N. 51 och M. Matthias, p. 156, 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
