- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
175

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

restädes. Den, hvilken står i Magdeburg, har årtalet
i i94, den åter i Kolberg 1327.

Om vår ljusstakes egna form och symboliska
betydelse torde något böra i korthet anföras. Judarne
afbildade på sina grafstenar den sjuarmacle ljusstaken, som
tillhörde förbundets ark och Salomos tempel. Den
finnes äfven uthuggen på Titi triumfbåge. Denna sinnebild
upptogs bland de Christna och förekommer i Roms
katakomber samt på åtskilliga graflampor och gemmor m.
ni. Hvad härmed symboliseras är lätt att fatta, då man
vet, att sjuan är ett heligt tal och Christus är verldens
ljus53). Johannes såg sju gyllene ljusstakar och omtalar
äfven sju församlingar M). Det är således lika uppenbart,
hvarifrån denna sinnebild är hämtad, som den betydelse,
den innebär. Då vår ljusstake har denna andemening,
så äro naturligtvis de fyra evangelisternas sinnebilder
der ganska väl använda. Det bör ej lemnas oanmärkt,
att de skenor, som sammanhålla ljusarmarna, prydas
mellan hvarje afdelning med fem liljor ofvantill och en
sådan derunder, samt att den mellersta manschetten siras
med åtta nedåtvända liljor, men hvardera af de öfriga
med sju dylika. Liljornas betydelse är ofvanför utredd.
Yi vilja derför endast tillägga, att de, hvilka här
förekomma, i hög grad likna dem, som finnas på Franska
mynt i förening med kors spiror kronor ringar m. m.55).

Det är bekant, att stallar eller korstolar, st alli vel
stalla} uppsattes i koren och begagnades af de andeliga.
Dessa stolställen voro så med sido- och bakstycken
inrättade, att man kunde deri sitta såsom i länstolar och
efter sittbrädenas uppslående stå mot beqväma arm- och
ryggstöd. Korstolar gjordes med enkla eller dubbla
stolrader och arbetades af ek, och de fingo simplare eller
prydligare snidverk. Stundom förhöjdes utmärkta
bildgrupper med röda blå eller svarta bottenfärger, stundom
användes några figurmålningar å släta ytor, men för
öfrigt hade det hela ingen anstrykning.

&3) Joh. Evang. 8. 12. 54) Johannes Uppenbarelse 1. 12 och 20.
35) Jemför C. Duiresne, Glossarium Med. et Inf. Latin, under Moneta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free