- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
194

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

494

ten deraf ses en sköld, hvari en svan simmar med en
ring i näbben. På denna sköld står en hjelm och
deröfver en biskopsmössa. I öfra kanten läses: Ilic jacet
biscop Hans Laxman archaebiscop i Lund anno domini
MCCCCL. Denna inskrift röjer ej allenast en förvånande
okunnighet i Latinen utan den har jemväl ett oriktigt
dödsår.

Erkedjeknen Tuve Nilsson uppträdde 1443 på
er-kebiskopsstolen och bekräftade i vanliga ordalag kapitlets
privilegier81). På ett sammanträde i Kalmar 1444 hade
Tuve låtit i Christofers närvaro bära framför sig
erkebiskopskorset. Då de församlade Svenska biskoparne
ansågo denna handling såsom ett förnärmande mot
erke-biskopsstolen i Upsala, emedan den stred, såsom de
på-stodo, mot gammal plägsed, och emedan erkebiskopen i
Lund icke hade någon majoritets- eller primatsrätt öfver
Sverige; så beslöto de att å sin frånvarande öfverherdes
vägnar offentligen protestera mot densamma. Tuve
infann sig vid denna sällsamma öfverläggning, som hölls
i sakristian i Kalmar kyrka, och förklarade på tillfrågan
rörande detta ämne, att korset var ett gudomligt tecken,
och att han låtit till Guds ära för andakts skull och
vördnadsbetygelse mot konungen bära detsamma framför
sig, tilläggande, att han ej dermed påstod sig ha någon
majoritets- eller primatsrätt öfver erkebiskopen i Upsala,
samt att, om den vördade brodern ville i Danmark låta
bära korset framför sig, skulle han icke ha någonting
deremot82). Denna ömkliga rangstrid ådagalägger jemte
många andra missförhållanden, att de andeliga herrarne
voro liksom de verldsliga olyckligtvis ännu omogna för
en förening, som kunnat för alltid trygga Nordens
välstånd och oberoende. Man måste i högsta grad beklaga,
att Tuves medgörlighet, hvilken ingalunda kan vid
betraktande af hans karakter härledas från klenmodighet,
var under den tidens partistrider en sällsynt företeelse.

81) Dipl. Eccl. Lund. N. 58. 82) Diplom i Skriftelige Bevis hörande

till Svenska Kyrkio-Uistorien m. m. Upsala 1716, s, 46—49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free