- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
262

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’262

behof aflemnat 980 lod 1 qvintin af hennes silfver,
hvarpå konungen gaf qvittens 89J.

Stiftslänsmannen Stig Pors, hvilken från 1540 till
1555 innehade Lundagård, inberättade 1550 till
konungen, att domkyrkans spira var så dålig, att den ej kunde
stå öfver vintern, till följe hvaraf nämnde embetsmän
fick konglig befallning att genast låta uppsätta en ny
sådan 90). Det skulle väl tyckas, att denna fråga tillhört
kapitlet. Då likväl stiftslänsmannen jemte
superintendenten borde vaka öfver kyrkliga angelägenheter, så lär han
till följe deraf behjertat berörda sak. Men här uppstår
i afseende på vårt ämne en vigtigare fråga, nemligen
hvarest denna spira var å kyrkan plaserad. Tornen lia,
såsom vi ofvanför visat, ej ursprungligen haft några
spiror. Sedan van Dure påbyggt tornen, ha de, såsom
man på det bestämdaste vet, endast haft rösten med
korsformiga betäckningar. Således måste ifrågaställda
spira varit, hvad man i Tyskland kallar en Dachreiter
eller ett lågt torn med hög spira af trä. Detta torn,
som ofelbart tillkommit under medeltiden, måste
tvifvelsutan intagit skärningspunkten af korsbyggnadens vattentak.
Vi ha ofvanför erinrat, alt kyrkan troligtvis haft en dylik
takprydnad och nämnda förhållande bestyrker en sådan
förmodan. Kort efter denna tid försågs kyrkan med den
såkallade Knutsklockan, hvilken håller 3T7T fot i
diameter och hänger i södra ljudöppningen af södra tornet
Den tillhör Knutsgillet och ringes vid dess sammanträden
samt vid en broders och systers frånfälle. Knutsklockan
har ett utmärkt godt ljud, men lion är illa formad. Derå
förekommer denna inskrift: {559. taa. lod. Jacob, Holst,
b. i. Lund. stoebe. tenne. klocke. Lunde. by. til. beste.

Låtom oss nu kasta en blick på Lund, som ifrån
att vara en rik metropolitanstad hastigt blifvit en fattig
axelstad. Efter domkyrkans upplåtande till sockenkyrka
och klostrens indragning till kronan blefvo snart mer än

89) Kongl, bref Lördagen efter Vårfrudag conceptionis 1536. so) Kongl,

bref Måndagen post visitationen! Mariæ 1550,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free