- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
333

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’333

med små lacksigill31). Med glädje firades på Lundagård
den 17 Juni 1717, konungens höga födelsedag; verser
utdelades, ett tal hölls på förmiddagen, en
disputationsakt på eftermiddagen. Konungen afreste om sommaren
1717 till Strömstad, men återvände på hösten samma år
till Lund, hvarest han qvarstadnade öfver vintern, då han
åter företog en resa till Norska gränsen, men igenkom i
Maj 1718 till Lund, hvarest han med prinsen af Hessen
vistades några veckor, innan han företog sitt sista fälttåg.

Den utomordentlige hjelten, som med sina bragder
förvånat verlden,, hade slutat sin stormiga bana, och den
omgifning, hvilken trotsat alla krigets mödor och faror,
stod jemte den fallne i en hopplös förtviflan. Man
stirrade med hemsk aning på hans genomborrade tinningar,
och historien sväfvar ännu i en dyster ovisshet i
afseende på den skymning, som omgaf denna händelse, och
den halfdager, hvari densamma ännu omhöljes. Tvenne
oinskränkte konungar, fader och son, hade nu nedstigit i
den gamla Riddarholinskyrkans nya grifthvalf. Den
så-kallade frihetstiden kom med sina korsande
förhoppningar och bråkiga intressen. Frihetsträdet tycktes snart
stå i full blomning, men der funnos inga visa fäder, som
tillsade de ystra barnen alt icke i otid skaka stammen
utan fasthellre låta frukten mogna. Den nya friheten
upphann blott sin slyngelålder, hvarunder den ena hopen
sökte med list och våld undantränga den andra, till följe
hvaraf mången god afsigt gick förlorad.

Det dröjde ej länge innan Lund hedrades med ett
nådigt besök. Men det var icke Carl XII, som i blå
kommissrock och gult bälte, omgifven af ett utmattadt
sällskap, insprängde på en skummande klippare genom
den lilla stadens trånga gator, innan man der hunnit ens
spörja hans ankomst. Det var en konung, som genom
qvinlig svaghet vunnit sin starke anförvandts blodiga
krona, en konung, som förberedt sin upphöjelse med
ett snöpligt återtåg från en nära intagen bergfästning,

21) Consistorii Acad. protokoll §. 1 den 26 Februari 1717.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free