Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’350
Han blef nemligen grefve, en af rikets herrar,
statsminister för utrikes ärenderna och kansler för Lunds
akademi. Denne herre var för samma lärosäte en lika öm
som nitisk och rättvis styresman. En god fader kan ej
varmare älska sin familj än nämnde kansler omhuldade
sin akademi. Författaren kan icke utan djup rörelse
erinra sig, huru denne beskyddare med forntida godhet
och allvar uppmuntrade enhvar, som bemödade sig att
rätt motsvara dess billiga anspråk.
Ambrosius Westling, som 1692 föddes i Öregrund,
blef 1741 tredje och 1745 andre theologie professor i
Lund. Han utnämndes efter Johan Engeström 1748 till
förste theologie professor och domprost och afled 1762.
En Östgöthe Jonas Wåhlin, född 1699, blef 1740
akademiens bibliothekarie och 1744 tredje och 1749
andre theologie professor i Lund samt fick 1763
fullmakt att vara förste theologie professor och domprost.
Öfver denne man, hvilken dog 1 777, uppsattes å
sidomuren vid södra kortrappan en minnesvård, som är
arbetad af marmor och består af en aflångfyrkantig skifva
med slät omfattning. Samma minnesvård blef 1813
flyttad till norra sidan af den vestligaste hufvudpelaren i
södra raden. Det kostade kyrkan en rund summa att
sönderhugga en del af pelarens beklädnad för att deri
med tegelsten inmura berörda minnesvård, hvilken
ingalunda ökar mellanskeppets prydnad.
Ett mångårigt byggnadsarbete, som pågick vid
akademien, gaf omsider anledning till en nödvändig
förbättring å domkyrkan. För att gifva ett klarare begrepp
om det hela, måste vi taga bådadera i betraktande, helst
akademien egentligen är funderad på kyrkan och alltid
stått med henne i nära förening. Ehuru ansenligare
byggnadsarbeten under flere år fortgått vid akademien,
fanns här likväl ingen, som ägde erforderliga insigter för
dylika företags rätta behandling. Emellertid hade G.
Mokelter, hvilken såväl genom sina tillgöranden för
kyrkan som för akademien påtagligen visat sig endast
vara en rå handtverkare, gjort på Hårlemans anmodan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
