Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’365
gen med dithörande vindskappor röja föga sammanhang.
Om byggnadens bredd medgifvit att å baksidan förlägga
trädgårdsmästarrum och frökamrar samt å hela framsidan
inrätta drifhus, skulle sidobyggnaderne erhållit alldeles
harmoniska fönsteröppningar och lemnat ett tillräckligt
utrymme för växtdrifning, så att man icke behöft snart
påtänka andra lokaler för detta hufvudändamål. Jemväl
bör härvid anmärkas, att detta hus medfört alltför stor
kostnad. Hvartill tjenade en hvälfd källare under en
orangeribyggnad; i synnerhet å en så vattensjuk
jordmon, att en ganska djup afloppsränna måst derifrån
anläggas? Hvartill tjenade å ett sådant hus finhuggen
sockelsten? Hvartill tjenade en stor slipad marmorskifva,
som sitter så högt å mellanbyggnadens framsida, att
ingen kan från marken läsa dess pråliga inskrift? Hvartill
tjenade en plåtbetäckning å en så brant takresning?
Hvartill tjenade dessa kostsamma trädgårdsmästarrum,
hvilka på den liden voro de prydligaste, som akademien
ägde? Om man sparat der, man kunnat med skäl
spara; så hade samma hus ej behöft flere år igenom
stå utan dörrar och fönsterlufter. Om man förstått, att
kalk, hvilken längre tid utsättes för luftens åverkan,
förderfvas, och alt den anfräter trä, hvarmed den kommer i
berörning, så hade man ej låtit densamma flere år ligga
i rummen. Slutligen bör här anmärkas, att ali rustik
är opassande för en orangeribyggnad, emedan en dylik
blott anstår grofva murverk, t. ex. packhus, magasiner
och porthvalf. Dessutom är sådan rustik som denna,
hvilken består af vågräta linier utan lodräta afskärningar
i qvaderform, rent af idévidrig; ty en dylik erinrar om
en timrad icke 0111 en murad byggnad. Det torde alltså
förlåtas, om vi anse merberörda hus både till distribution
konstruktion och dekoration föga planmässigt. Vi lia
ofvanför visat otjenligheten af en anatomisals inredande å
Lundagård mellan bibliotheksrummen och
naturaliekam-maren. Ho inser icke det vara ännu idévidrigare att uti
en orangeribyggnad inrätta en sådan.
Paradislyckan, som 1670 tillhört Nils Paradis och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
