Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’568
lare och måste i anseende till den vattensjuka jordmonen
anbringa en ännu kostsammare stentrumma nedåt
Paradisgatan 21). Man anskaffade finhuggen sandsten, som
användes till sockel; man försåg betäckningen med 50
skeppund jernplåtar, hvilka efter få års förlopp
förderf-vades; man inköpte en mängd materialier, som
nedruttnade; och man utförde dessa liksom andra
arbetsföretag mot daglön utan att dervid ha någon sakkunnig
mans ledning och tillsyn. Det är således klart, att en
byggnad på detta sätt kan medföra dubbelt större
utgifter, än en skicklig man derför beräknar. Denna
byggnad är utförd efter dåtidens manér och lär säkerligen
icke med sin pilasterprydda framsida, sina släta
gafvel-murar och sin brutna takbetäckning fägna någon af
nutidens sakkunnigare byggmästare.
Vi ha ofvanför omtalat, att Hårleman 1748 uppgjort
planer för borggårdens trädgårdens och Paradislyckans
anläggning och dithörande byggnaders anordning.
Öfver-skådom nu uti ett sammanhang, om denne inflytelserike
konstnär förmått rätt uppfatta allt detta i siit^hela vidd.
Man erinre sig, att nämnda platser utbredde sig uti en
rak sträckning från domkyrkans norra sida till stadens
norra vall, och att desamma endast hade en byggnad
nemligen Lundagård, hvilken måste af flere skäl
bibehållas. Denne man hade således fria händer att skapa
en storartad universitetsanläggning, helst Lundagård
belägen midt för domkyrkan och borggården ingalunda
hindrade ett dylikt företags ändamålsenliga utförande.
Men olyckligtvis hade Hårleman inga upplyftade
konstidéer. Han afgärdade borggården från trädgården, så att
byggnaden i stället för att erhålla en fri omgång intogs
i stängseln. Han planterade så nära inpå hufvudfasaden,
att den, ehuru uthuggningar skett, icke kan öfverskådas.
Han anlade midt öfver borggården en krokig allé, som
från sidorna uppförde till byggnaden, utan att besinna,
det genomgången mellan vestra och östra portarna for-
2l) Consistorii Acad. protokoll §. 4 den 10 Februari 1750.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
