Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’596
fig än skön, detta ornamentsrika parti hufvudsakligen
återfått sitt ursprungliga utseende.
Sedan rundelen med mycket bråk blifvit färdig, så
uppstod följande år fråga om en inskrift derå. Efter
många öfverläggningar förslag och skriftvexlingar, huru
en sådan skulle rätteligen anbringas, så vände sig
vederbörande slutligen till öfversten Hans Ramel, som
onekligen i Skåne på den tiden hade största
byggnadserfarenheten. Han åtog sig att emot 190 riksdaler
specie hugga en aflångfyrkantig marmorhäll till 8
skep-punds vigt samt insätta densamma under rundelens
mellersta fönsteröppning på 14 fots höjd från marken50).
Om man jemför då- och nuvarande material- och
arbetspriser, så motsvarar nämnda summa 760 riksdaler
banko. Å denna ofantliga häll läses i förgyllda
bokstäfver: Jussu Gustavi III H. O. M. Provinciæ Gubernatore
Tage Thott, Episcopo 01 Celsio} arcuatum hoc opus
cryptæ templo contiguæ mira arte olim superimpositurn,
sed ætate fractum, antiquam faciem feliciter recuperavit
A. 5. MDCCLXXXV. Det hade i sanning varit bättre
att nedlägga mer möda på det gamlas återställande än
att göra betydlig kostnad på en nymodig inskrift, som
hvarken till form eller innehåll harmonierar med den
åldriga byggnaden. Sällan gåfvo sig medeltidens
byggmästare tillkänna för efterkommande; men då det skedde,
så framträdde de med en anspråkslöshet, hvilken
merendels tillhör öfverlägsenheten. Så ser man t. ex. uti
en liten rund fördjupning å korrundelen af kyrkan i
Wurzburg: Henricus me fecitbi)) och i en liten sköld
öfver hufvudingången till Domen i Halberstadt: F. M.
Episcopus Gedanensis 52). Om man icke här inhuggit
Gustaf III.s namn, så hade detsamma varit lika
odödligt i snillets och konstens häfder, och samtid och
efterverld hade lika lifligt erinrat sig, att det varit denne
60) Hans Ramels promemoria den 11 Augusti och qvittens den 6
September 1786. 51) C. L. Stieglitz, Geschichte der Baukunst, s. 359.
S2) J. G. Bösching, Reise durch einige Münsler und Kircken des nördüehen
Deutschlands, s. 226.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
