- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
399

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’399

blef en cirkelrund fönsteröppning; i stället för de grofva
eksparrarne inlades klena furusparrar; och de tjocka
blyskifvorna utbyttes mot tunna kopparplåtar. Mer än
tvenne årtionden förflöto, innan man förmådde att ge
bela mellanskeppet tvärbyggnaden och högkoret den
nymodiga betäckningen. Hufvudfasaden har förlorat
mycket i harmoni genom vestra gafvelröstets
afskärning, och båda långsidorna ha genom de öfriga
gaf-velröstenas nedtryckning förlorat ännu mer i storhet,
men mest har den sköna rundelen förlorat, hvars
urgamla taktinnar och spetsar sticka vidunderligt af emot
berörda afstympningar och tvära takbrytningar. Den
heliga jungfrun nedblickar icke mer ifrån sin uråldriga
höjd, S. Laurentius sänker sitt halster närmare jorden,
och det heliga korset har mer af liknöjdhet än af
besparing försvunnit. Måhända skall mången tycka denna
känsloyttring vara lika ensidig som inbilsk; men det
torde dock förlåtas, om man trots nyare infall ej gerna
förliker sig med förändringar, hvilka stå i påtaglig strid
med bela medeltidens heliga byggnadskonst, hvari
menniskoandens rastlösa uppåtsträfvande allestädes
uppenbarar sig.

Det förtjenar synnerlig uppmärksamhet, att den
sträfpelare, hvilken van Dure uppfört å södra korsflygelns
östra hörn, var 1781 så förfallen, att en mängd
qva-dersten dels söndervittrat dels nedstörtat och att
betäckningen till sina sandstensskifvor var ganska bristfällig.
Hennig omklädde öfra delen af denna sträfpelare och
sammangjöt betäckningens sandstensskifvor med bly
Vi ha ofvanför visat, att van Dure var en utmärkt
stenhuggare och beredde ett förträffligt murbruk. Det kunde
således tyckas, att denne sträfpelare ej borde efter föga
mer än två och ett halft sekels förlopp varit till stor
del förfallen; men lösare sandsten är ett dåligt
byggnadsämne, emedan den snart vittrar och bildar murröta.

Damkyrkorådets protokoll 1 den 1 Augusti 1781. G. S.
Hen-nigs räkning den 29 JNovember samma år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundadom/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free