Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
heters afhjelpande; så beslöts dock följande år af
landshöfding- och biskopsembetena, det denna nybyggnad
skulle ofördröjligen verkställas, och A. Hennig åtog sig
att efter enterprenad uppföra densamma59). Det
märkligaste af allt detta är, att uthusen i staden, hvilka af
Celsius ansågos såsom synnerligen eldfarliga för kyrkan,
ej allenast fingo qvarstå utan jemväl blefvo af kyrkan
underhållna intill våra dagar, då de lyckligtvis
försvunnit, hvadan det numera är ganska billigt, att hon
underhåller ladugården å Helgonbacken.
Då nyssberörda uthus intaga den plats, hvarest
All-helgonakloster legat, så böra vi i korthet nämna några
ord om densammas fordna åbyggnader. Klosterkyrkan,
som tvifvelsutan var omkring 1100 färdig,
begagnades någon tid efter reformationen till gudstjenst och hade
1567 sitt blytak i behåll60). En konglig befallning
utgick 1634, att denna helgedom skulle med
kapitelböndernas tillhjelp iståndsättas61). Emellertid råkade
kyrkan allt mer och mer i förfall, men en ganska ansenlig
ruin var deraf öfrig, när Heine säteri anslogs till
biskopsstolen. Samma ruin blef 1693 och 1695 med
tvenne minor nedsprängd 62). Likväl qvarstod en
betydlig del, hvaraf sten 1749 togs, såsom vi ofvanför
omnämnt, till orangeribyggnaden. Några klosterhus
begagnades efter år 1670, men måste, sedan landsdomarne
afflyttat derifrån, förfallit. Både af kyrkan och af husen
voro 1765 murar och stenhopar öfriga63). Vid
uppförande af nya ladugården blefvo lemningarne af dessa
urgamla byggnader använda, och fogdehuset anlades nära
midten af sjelfva kyrkogrunden. Då denna helgedom
varit med synnerlig omsorg uppförd och af ansenlig
storlek, måste det högligen beklagas, att den blifvit så
snöpligt förstörd. Att biskoparne tillåtit, att denna herr-
59) Domkyrkorådets bref den 14 Maj 1799 och Landshöfding- och
biskopsembetenas utslag den 25 September 1800. 60) Vittnesbref Tisdagen
före Heligkorsdag 1563; Synebref den 20 Maj 1567. 6l) Kongl, bref den
27 Oktober 1634. 62) J. J. Winslow, handskrift. 6a) J. L. Gillberg,
Beskrifning öfver Malmöhus län, s. 155.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
