Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’425
kostat 42043 riksdaler 2 sk. 1 r:st; hvaraf Strand för
verket med undantag af pukorna fått 24469 riksdaler
11 sk. 6 r:st. banko. Denna kostnad synes väl vara
betydlig, men om den jemföres med de summor, hvilka
liknande instrumenter utrikes fordra, så tyckes den
ingalunda vara öfverdrifven, i synnerhet om den omsorg,
som röjes i hela detta orgelverk närmare skärskådas.
Samma instrument, hvilket är, såvidt vi veta, det största
i Norden, invigdes den 25 September 1836 af biskopen
V. Faxe, som, omgifven af sex assistenter, höll ett
sakrikt och träffande tal ifrån kyrkans fordna högaltare.
Derefter uppträdde domprosten A. J. Hellstenius på
predikstolen och uppbyggde församlingen med sitt lika
fromma som lärorika framställningssätt.
Enär in- och utländska orgelvirtuoser lofordat detta
orgelverk, anse vi oss kunna här anföra, hvad vi derom
yttrade i anledning af dess högtidliga invigning. Då
hela kraften af de sammankopplade manualerna i förening
med de fulla tonerna af det dubbla pedalverket
utströmmade, så tycktes de valda sångarrösterne från
orgelläktaren liksom sköna anderöster i ljuf samklang kringsväfva
de väldiga pelarraderna. Om detta orgelverk tyckes, då
kyrkan är alldeles tom, vara något för starkt; så
befinnes dess kraft vara väl afpassad för henne, då hon är
upptagen af åhörare. Verkets förenade tonmassa
uppfyller fullkomligen kyrkan i alla riktningar. Detta bevisar,
att stämmornas antal och fottal och dithörande
väderkraft äro väl beräknade efter kathedralens omfång.
Ton-massan uppfyller kyrkan icke med en skärande och
stötande ljudkraft, utan med en djup mäktig
andaktsväc-kande tonharmoni. Menniskorösten har icke en
ängslig kamp med våldsamma bränningars störande missljud,
utan den framsiminar på djupa lugna tonvågor. En
utmärkt musikkännare har träffande yttrat, att tonmassans
grundfärg är ett allvar, som lyfter hjertat till högre
rymder, ett allvar, som är förenadt med oskuldens heliga
renhet och som är överstruket med en fernissa af
tjusande behag. Han har äfven yttrat, att ernåendet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
