- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
431

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’431

In verbis mores habeas, quia callidiores

Sunt auditöres sepius ante föres.
Ocia devita, si vis quid sit bona vita,
Ocia qui sequitur sine crimine vix reperitur.
Cursus fortune variabilis ut rota lune}
Quem vult exaltat, quem, vult fortuna recalcat.
Olim revera meretrix est dicta chimera,
Parte lea prima media caper angvis in yma.
Qui mihi dat villum, mala passio torqueat ilium;
Vivat ad eternum, qui dat mihi dulce falernum.
Qui tenet anguillam, per caudam non habet illam;
Qui tenet ancillam, per caudam tunc habet illam.

Några af silfvermynten ha enligt hög föreskrift
blifvit till Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien i
Stockholm öfverlemnade. De öfriga förvaras i
härvarande akademis historiska museum, hvarest äfven de
andra fynden förefinnas. En noggrannare beskrifning af
dessa fornsaker kan icke här inrymmas, dock böra
dervid några korta anmärkningar göras. Om nian erinrar
sig, att betydliga penningsummor årligen utdelades i
mellankoret åt prelaterna kanikerna vikarierna m. fi. dels
till följe af erkebiskoparnas anslag dels till följe af
enskildas testamenten; så väcker det förundran, att
icke flere silfvermynt funnits än de ofvanberörda. Men
detta förhållande måste ofelbart tillkommit af den
anledning, att korstolarne blifvit, såsom vi förr anmärkt, i
den sednare medeltiden uppsatta. Att vidare en mängd
knifvar blifvit der hittad, är ganska förklarligt, emedan
man hos oss under medeltiden och jemväl derefter bar
på sig både knif och gaffel, som icke bestodos vid det
bord, hvartill man inbjöds. De dels allvarliga dels
lättsinniga tänkespråk, hvilka legat under korstolarna, äro
ganska naturliga företeelser. Att vänta, det medeltidens
lärda och andeliga skulle fullkomligt undertrycka
menskliga svagheter, vore lika enfaldigt, som att förmoda,
det hvarje prestman i våra dagar skulle bära samma
valspråk i hjertat som ban bär på tungan. Likväl torde
man icke böra rent af antaga, att domherrarne under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free