Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’442
vi högre värdera den äldre medeltidens tempelbyggnader
än det sednare påfvedömets deri sammanhopade
altar-hvalf och afskrankningar m. m. Mången konstdomare
har redan i samma anda yttrat sig öfver denna kyrka,
sedan hon återvunnit sin ursprungliga ansenlighet. Det
torde slutligen tillåtas oss, att, då mången aktningsvärd
man talat och skrifvit emot kyrkans förändring, anföra,
hvad en författare, lika utmärkt konstdomare som
forn-forskare, yttrat för trenne årtionden tillbaka i en dylik
fråga. Han säger nemligen om en kyrka i Brandenburg,
hvilken till långhus krypta och högkor har samma
anordning som vår, att anblicken deraf är i anseende till
skeppets smalhet och i anseende till de inbyggda
läktarna vida mindre angenäm än den kunde vara. Hon
kuride, tillägger han, bli mycket skönare, om man
bortkastade korstolarna och anlade en stor trappa samt
tillika nedref de onyttiga läktarna92). För att i korthet
afsluta denna betraktelse, vilja vi blott tillägga, att det
^varit Jakob Erlandsson, som genom tvär- och
skiljemurarnas uppförande, ej Axel Nyström, som genom deras
undanrödjande vandaliserat kyrkan, och att båda ha
påtagligen handlat i öfverensstämmelse med kyrkligt behof,
men den förre mot och den sednare med den högre
konstens fordringar. Anmärkom slutligen, att den, som
yrkat uppförande af en ny tvärmur, råkat i den
uppenbaraste strid både med vår ritual och med kyrklig
byggnadskonst. Af följande iakttagelser skall det visa sig,
att, om alla nu anförda skäl för den verkställda
förändringen voro mindre afgörande, den likväl för de
östligaste hufvudpelarnas nödvändiga iståndsättning och
kryptans framtida bestånd bort vidtagas.
Efter korstolarnas bortflyttande samt mellanmurarnas
och grafhvalfvens nedbrytande röjde de östligaste
huf-vudpelarne ganska betänkliga bristfälligheter, hvilka icke
dessförinnan kunnat anas. För att närmare undersöka
92) J. G. Büsehing, Reise durch einige Münster und Kirehen des
nördlichen Deutschlands, s. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
