Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’447
terskyrkan i Malmö hade ett torn i vester, hvilket 1442
nedstörtade ocl krossade långhusets närmaste takhvalf98).
A Mariakyrkan i Skenninge inföll 1448 östra
gafvelmu-rens höga rös.e, som nedslog korets takhvalf och
krossade tvenne prester, hvilka började högmessan99). För
ett århundrade sedan nedrasade en del af samma kyrkas
torn och inslog mellanskeppets takhvalf100). Dagstorps
kyrka hade i vester ett torn, hvilket 1589
nedstörtade1). En likadan händelse inträffade 1605 vid
Felestads kyrka 2). Å Mariakyrkan i Ystad stod i vester ett
torn, hvilket 1648 nedramlade och sönderslog närmaste
takhvalf3). Den stora Heligkorskyrkan i Dalby var
omkring 1670 ganska bristfällig och medel saknades till
hennes förbättring, hvadan korsbyggnaden kort derefter
instörtade och 1755 nedföll en betydlig del af långhusets
östra ända, så att numera blott två qvadrater af
detsamma återstå4). I Grimberg uti Hessen blef under sednare
hälften af trettonde seklet en kyrka af sandsten uppförd
i korsform. A denna kyrka stod ett fyrkantigt midttorn,
som 1816 instörtade och krossade takhvalfven5).
Ungefär vid samma tid inträffade en likadan olycka i
Kal-lundborg, hvarest den korsformiga Vårfrukyrkans
midttorn nedramlade.
Dessa och många likartade exempel visa, att de
vådliga bristfälligheter, som efter mellafimurarnas
bort-brytning yppat sig å Lunds domkyrka, kunde äfven hos
den djerfvaste byggmästare väckt stora betänkligheter.
Visst är, att Brunius aldrig åtagit sig ledningen af
ifrågavarande förbättring, om han kunnat på förhand göra
sig ett begrepp om dessa svårigheter, och lika visst
anser han det vara, att, i händelse ban följt välmenta
murmästarråd i afseende på de svaga hufvud pelarnas
iståndsättande, han skulle för sin ovarsamhet blifvit kros-
98) Script. Rer. Dan. T. VII. p. 245. *») Störa Rimkrönikan in
Script. Rer. Suec. T. I. S. II. p. 126. 10°) C. F. Brooeman, Beskrifning
öfver Östergötland, D. 1. s. 193. *) Kongl, bref den IS Mars 1589.
*) Kongl, bref den 20 Maj 1605. 3) Kongl, bref den 11 Juli 1648. 4)
J Vkerman, beskrifning om Hellestads pastorat, s. 107. 5) C. F. von
V .^eking, Burgerliehe Baukunst, B. IL s. 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
