Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’508
i Lund verkställd af J. A. Dreijer; som uti sitt yrke har
ovanlig skicklighet.
Sedan kyrkan gjort, såsom vi ofvanför visat, ganska
betydliga uppoffringar för att befrias från skräpiga och
eldfarliga bonings- och uthus sprut- och arresthus samt
bodar och vagnsskjul, så önskade 1850 ägarinnan af
gården nummer 108, belägen vid kyrkans södra sida,
att uppföra ett tvåvåningshus med sexton
fönsteröppningar åt kyrkogården. Vid anställd byggnadssyn, hvarvid
ett ombud från akademien var tillstädes, gjordes ingen
invändning mot detta tilltag. Nära två månader derefter
inlemnades till domkyrkorådet en ritning på den
tillärnade byggnaden med förfrågan, huruvida detsamma
ansåg något vara att deremot erinra. Vid öfverläggning
n härom anmärkte Brunius, att domkyrkorådet skäligen bort
vid synförrättningen ha något ombud, enär frågan ej
allenast rörde kyrkans rätt såsom närmaste granne utan
äfven hennes betryggande mot en möjlig eldfara. Denna
uraktlåtenhet var så mycket mer oväntad, som
akademien haft vid synförrättningen ett ombud för sin rätts
bevakande, ehuru det varit mångdubbelt större skäl, att
kyrkan i vanlig ordning fått vid samma tillfälle bevaka
sitt område och sin säkerhet. Han visade, att den gamla
mur, hvilken åt norr begränsade gården, var kyrkans
ursprungliga ringmur, hvadan deri icke kunde enligt
byggnadssynen få begagnas i en nybyggnad. Han kunde
ingalunda medgifva, att ett boningshus med fasaden, som
hade sexton fönsteröppningar, lades jemte kyrkogården.
Då ingen fick till grannes tomt ha några
fönsteröppningar, så måste väl en kyrka ej ha mindre rättighet än
en enskild. Han förmenade, att denna visa författning
mindre grundar sig derpå, att den ene grannen ej skall
se inpå den andres gårdsplats, än derpå, att man i
händelse af eldsvåda ej skall blottställas för de eldmas-^
sor, hvilka utbryta från fönsteröppningarna. Härtill kom,
att det var opassande alt ha boningshus med
fönsteröppningar nära intill en helgedom, hvaromkring stillhet
borde företrädesvis råda. Om uti ett sådant bonings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
