Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Erikson - Ung konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Lethed finder Foden i Egnens rige Vegetation,
medens Menneskene maa arbejde i deres Ansigts
Sved for at skaffe sig det nodvendige Bröd».
Sina landskap kallar han betecknande nog
>de-korative ornamentale L,andsk.absko7Jifiosuzoner.?>
Så se inga träd i naturen ut: gredelina stammar
och undulerade gröna ytor i stället för blad.
Det verkar derför löjligt, när han kallar en af
sina dukar: 3>Ægte Kastanier>, och befogad
finner man en åskådares anmärkning: »Na, det er
ægte Kastanier, ja, nu ved vi det».
Är det konstens och diktens uppgift att
alltmera isolera sig från naturen, att bygga upp
en ny värld af egendomliga former och färger
— ja då äro Zahrtmann och Willumsen stora
konstnärer. Är det ett tecken till, att den
mänskliga fantasien börjar känna sig så stark, att den
kan på kraftigt vingpar höja sig från jorden?
Eller har Horatius rätt, när han säger, att den
mänskliga fantasien alltid är jordbunden?
Humano capiti cervicem pictor eqvinam
Jungere si velit, et varias inducere plumas
Undique collatis membris, ut turpiter atrura
Desinit in piscem mulier forraosa superne,
det vill säga, att inbillningskraften icke kan
åstadkomma mera än att sätta ett vackert
kvinnoansikte på en hästkropp, betäcka den med
fjädrar och låta den sluta i en fisksvans. Kanske
är det också människolifvets uppgift att alltmera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
