Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Erikson - Ur en hypokonders dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
midt emot, som skarpt aftecknai4 sig mot den
ljusa himlen med alla sina oregelbundenheter,
sina taggar, hjässor och fördjupningar. Till höger
om muren ses kala gråa skär sticka upp ur
vattnet, och längst borta står en blänkfyr, som
skickar en blixtrande hälsning hit hvarje minut. Jag
försjönk vid åskådandet af taflan i några
ögonblicks medvetslöshet, men väcktes af den friska
doften af strandad tång. Ah! Hvilken lukt!
Det är som om den innehölle all salthafvets
hälsa. Först nu hörde jag, att de spelade piano
i societetshuset strax intill. Stämningen skar sig.
Hade det ändå varit känslofull, ja melankolisk
musik, men detta hejsa, hoppsa, firrelirretrum,
fy tusan!
Stenungsön d. 18 Juli.
Barrskogen erbjuder om sommartiden en
tafla mera omvexlande än något slag af löfskog.
Där stå furor med glänsande rödgul stam, bizarrt
krökta grenar och barren samlade i stora duskor.
Granarne äro mera högtidliga, enformiga, raka
som soldater i ledet med rakt utåt sträckta armar.
I toppen hänga långsträckta, blekbruna, rutiga
kottar. Och så ha vi hela den rika
undervegetationen. Ljungbuskar med länga, glesa grenar,
genom sina violetta blommor och brunaktiga
barr förlänande en ^g^n färgton åt marken.
Midt ibland dem uppskjuta örnormbunkarne sina
breda, triangulära bladskifvor, glänsande ljus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
