Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Lidforss - Om kärleken, döden och det eviga lifvet jemte några ord om fullkomligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
skull vänder saken upp och ner: tisteln bär sina
taggari eJ for aM skydda sig mot djurverlden,
utan derför att taggbeklädda racer, tack vare
öfvertaget att lemnas i fred af djuren, småningom
utträngt sina icke eller svagare väpnade kamrater.
Så står då kärleken, hvars närmaste mål
den sexuella fortplantningen är, såsom den makt,
hvarigenom naturen frambringar de variationer,
af hvilka sedan det naturliga urvalet utgallrar
och i tidernas längd hopsummerar de
fördelaktiga- Och som ett komplement till kärleken
träder den naturliga döden upp, hvilken
naturvetenskapen helt enkelt tolkar som en
afpass-ning efter nyttans princip. Det eviga lifvet
tillhör den embryonala substansen, men hvad den
har alstrat, det må nu vara rötter eller blad,
hjerna eller muskler, det är hemfallet åt
förgängelsen; ty dess odödlighet vore en onödig lyx,
ett hinder för utvecklingen.
Så står det fast, att kärleken är den stora
den verldsomdanande makten, som öppnar vägen
till fullkomningens land. Och vid dess sida stå
tvenne trogna bundsförvandter, den naturliga
döden, som sakta blåser ut den tynande
lifs-veken, och kampens för tillvaron våldsamma
död, som slår ihjäl mycket, men helst det svaga,
det förkrympta, det misslyckade!
Evigt lif utan kärlek och fullkomning —
kärlek, utveckling och död, det är naturens båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
