Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P. Rosenius - Vinter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinter.
Öfver kyrkogårdens marker
ligger snö, så hvit och fager,
bugtar mjukt bland kors och grafvar,
lyser bjärt mot stålblå dager.
Det var dit, till kullens furor,
som hon gjorde sista färden,
hon, som åt min själ gaf vingar,
hon, som var mitt allt i världen.
Tyst, rör ej de gamla såren,
sof i ro, du vackra minne,
glömska, lägg din snö kring henne
som var våren i mitt sinne.
Bort att söka bo för natten,
trastar fly i skygga flockar,
och från rönnens frusna klasar
matt i kvällen domherrn lockar.
Doft i fjärran klockor ringa.
Det är julens frälsnings under
som bärs fram igen för folket,
>rent och fritt från menskofunder.:»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
